Nobels fredspris till kampanj mot kärnvapen

UTRIKES

Fred. I skuggan av Nordkoreas upptrappade kärnvapenhot och det sköra kärnenergiavtalet med Iran markerar den norska Nobelkommittén mot världens kärnvapenländer. Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, ICAN, får årets fredspris.

Dess lyckliga svenska ordförande hoppas nu på fler underskrifter till FN-avtalet om kärnvapenavveckling.

– Jag är överväldigad, otroligt ärad, sade ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn till TT på telefon kort efter tillkännagivandet.

– Det är ett väldigt symboliskt pris för det långa arbetet mot kärnvapen som civilsamfundet har gjort i årtionden.

Fihn framhåller prisets betydelse för aktivister världen över samt för överlevarna efter atombomberna i japanska Nagasaki och Hiroshima. Men framförallt betonar hon vikten av att fler länder ansluter sig till den FN-konvention om kärnvapenförbud som antogs i somras - bland annat efter en ja-röst från Sverige - och som nu är öppen för ratificering.

ICAN var den drivande kraften bakom avtalet, vilket Nobelkommittén hyllar i sin motivation.

Utfall mot Trump

Omröstningen i FN bojkottades dock av nästan alla Natoländer och de kärnvapenländer som inte ingår i försvarsalliansen. I en separat intervju med TT och norska NTB skräder Finh inte orden om USA:s president och överbefälhavare.

– Donald Trump hotar med att använda kärnvapen, vilket är otroligt riskabelt och aggressivt och mycket bekymmersamt. Han ökar osäkerheten i världen just nu, snarare än att jobba för mer säkerhet för oss alla.

Att just ICAN prisas är extra känsligt i Natolandet Norge, eftersom den norska regeringen inte vill skriva på FN-konventionen om ett kärnvapenförbud. Men Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är nöjd med fredspristagaren, som hon beskriver som "välförtjänt".

– Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.

Wallström vill dock inte garantera att Sverige kommer gå snabbare fram med att skriva på kärnvapenförbudet. USA:s försvarsminister varnade i augusti för att ett undertecknande kan försvåra det svensk-amerikanska försvarssamarbetet, och då beslutade regeringen att utreda frågan - en process som lär ta många månader.

– Den här konventionen beslutades under mycket kort tid. Det innebär att vi, precis som alla andra länder, vill ta tid och se hur det kommer att överensstämma med vår lagstiftning och andra avtal och konventioner, säger Wallström.

Skynda på?

Nobelkommittén hoppas ändå att priset ska skynda på staters beslut att skriva under FN-konventionen. I prismotiveringen konstateras att vissa länder i nuläget moderniserar sina kärnvapenarsenaler - samtidigt som vapen som landminor, klusterammunition och biologiska och kemiska stridsmedel sedan länge är förbjudna. Man understryker också vikten av att ICAN uppmärksammar de humanitära konsekvenserna av kärnvapen.

Den mänskliga aspekten betonas även av aktiva inom Svenska läkare mot kärnvapen, som är en del av ICAN. Psykiatrikern Leonore Wide, som arbetat med organisationen sedan 1981, säger till TT att just läkare inser de katastrofala konsekvenserna av ett kärnvapenkrig och därför måste informera om dem.

"Gör skillnad"

Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, kallar valet av fredspristagare för utmärkt.

– Jag hoppas att det skickar ett tydligt meddelande till stormakterna om vikten av att verkligen göra något när det gäller kärnvapenfrågor, säger han.

Även inom Svenska freds- och skiljedomsföreningen är man nöjd.

– Vi är många som har behövt det här, att känna att gräsrötterna gör skillnad och att vi kan fortsätta orka lite till, säger ordförande Agnes Hellström till TT.

FAKTA

2000-talets fredspristagare

Här är seklets alla vinnare av Nobels fredspris:

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

2009: USA:s president Barack Obama.

2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.

2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.

2006: Bangladeshiska "barfotabanken" Grameen Bank och dess grundare Muhmmad Yunus.

2005: Internationella atomenergiorganet IAEA och dess egyptiske chef Mohamed ElBaradei.

2004: Kenyanska miljöaktivisten Wangari Maathai.

2003: Iranska människorättsadvokaten Shirin Ebadi.

2002: USA:s förre president Jimmy Carter.

2001: FN och dess generalsekreterare Kofi Annan från Ghana.

2000: Sydkoreas president Kim Dae-Jung.

Fredspriset har delats ut sedan 1901 till 88 män, 15 kvinnor och 14 organisationer. 19 år har priset inte delats ut - senast 1972.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM