Madrid ber om ursäkt för våld

UTRIKES

Spanien. En svag ton av försoning hörs mellan Madrid och Barcelona.

Centralregeringens representant i Katalonien ber om ursäkt för polisvåldet under folkomröstningen.

Katalonien är inte redo för "verklig självständighet", säger nu en ledande separatistprofil.

Den spanska regeringsrepresentanten Enric Millo kommenterade polisvåldet under den olagligförklarade folkomröstningen i en tv-intervju:

– När jag ser de här bilderna, och ännu mer när jag vet att människor blivit slagna, knuffade och i ett fall till och med inlagd på sjukhus, kan jag inte göra annat än att beklaga det och be om ursäkt å de ingripande polisernas vägnar.

Ursäkten är den första från en regeringsföreträdare för de omskakande händelserna i Katalonien i helgen som väckte globala fördömanden.

Bolagen pressar

Kataloniens förre regionpresident Artur Mas, en av självständighetsrörelsens mest framträdande figurer, säger i en intervju med Financial Times (FT) att Katalonien inte är redo för "verklig självständighet".

Han uttalar sig, i vad som kan tolkas som en uppmaning till försiktighet, mot bakgrund att storföretag ökar trycket på regionregeringen att inte formellt utlysa självständighet nästa vecka. Flera mäktiga bolag har redan aviserat att de tänker flytta sina huvudkontor ur ut Katalonien.

Mas anser att Katalonien har vunnit rätten att utropa sig till en självständig stat, men medger att det pågår en debatt inom det katalanska ledarskapet om det just nu är rätt ögonblick att ensidigt förklara sig självständigt.

– För självständighet finns det några saker som vi ännu inte har, säger Mas till FT och syftar på kontroll över territoriet, skatteindrivning och ett rättssystem.

Medling i Schweiz?

Raúl Romeva, som i den katalanska regeringen motsvarar utrikes­minister, betonar att krisen enbart kan lösas med politiska medel och inte med juridiska åtgärder.

– Författningsdomstolen har varit värdelös i sina försök att få folk avstå från sina legitima rättigheter, säger han till BBC.

Domstolen förklarade folkomröstningen ogiltig och har beslutat att upphäva den session i det katalanska parlamentet på måndag där ett fatta beslut om att utropa självständighet var aviserat.

På tisdag klockan 18 ska regionpresidenten Carles Puigdemont uttala sig i parlamentet om "den nuvarande politiska situationen".

Schweiz har varit i kontakt med Spanien och Katalonien om hur konflikten kan lösas, men tiden för medlande samtal är ännu inte mogen, enligt en talesperson för det neutrala landets utrikesdepartement.

Polischef förhörd

Josep Lluís Trapero, chef för den katalanska polisen Mossos d'esquadra, förhördes på fredagen i Audencia Nacional, Spaniens högsta brottmålsdomstol, om misstänkt uppvigling den 20 september i samband med att tusentals demonstranter försökte hindra nationell polis i dess arbete med att stoppa söndagens folkomröstning om självständighet i Katalonien. Mossos är anklagade för att passivt ha sett på.

Även en av Mossos lokalpolischefer i Barcelona och ledarna för de självständighetsivrande organisationerna ANC och Òmnium Cultural förhördes. Alla tre fick lämna domstolen efter förhören.

FAKTA

Den katalanska folkomröstningen

I folkomröstningen den 1 oktober fick väljarna svara på frågan "Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?".

Den regionala styrande koalitionen har sagt att självständighet skulle utropas inom två dygn vid ett ja-resultat.

Och ja blev det. Av totalt 5,3 miljoner röstberättigade deltog uppemot 2,3 miljoner, vilket motsvarar 42,3 procent, enligt det katalanska regionstyret. Cirka 90 procent av dem som röstade sade ja till självständighet.

Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till.

Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt tunga Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.

Folkomröstningen har förbjudits av Spaniens författningsdomstol.

TT