Fihn: Nobelpriset ger oss en ny plattform

UTRIKES

Nobel. På söndag tar antikärnvapenorganisationen Ican emot Nobels fredspris i Oslo. På plats är svenska generalsekreteraren Beatrice Fihn.

– Fredspriset ger oss en extra skjuts framåt, säger hon till TT.

Fredspriset förändrar förutsättningarna för den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, själva syftet med Ican, eftersom det ger en tyngd och ett erkännande, säger Beatrice Fihn.

– En av våra största utmaningar har varit att få folk att förstå att det går att påverka. Med ett fredspris har vi en helt annan plattform att prata om de här frågorna.

Kampanj i tusen dagar

Det är svåra tider och många känner att läget är hopplöst, enligt Beatrice Fihn. Det pågående ordkriget mellan USA och Nordkorea aktualiserar frågan om ett reellt kärnvapenhot.

– Efter kalla kriget så ser vi att, tvärtemot vad avskräckningsteorin säger, kärnvapnen göder konflikter. De var orsak till Irakkriget, spänningarna i Iran och våldsamheterna i Kashmir. Och det fruktansvärda läget mellan Nordkorea och USA har drivits fram av kärnvapen.

Beatrice Fihn påpekar att risken för att kärnvapen används finns så länge de existerar.

– Om vi har kärnvapen för alltid så kommer de någon gång att användas. Och vi har inte kapacitet att hantera ett kärnvapenkrigs konsekvenser, säger hon.

Ican var drivande bakom den FN-konvention om kärnvapenförbud som antogs i somras. Nu fokuserar man på att få så många stater som möjligt att ratificera det avtalet. Prissumman på 9 miljoner kronor är ett välkommet bidrag. En del av prispengarna ska användas till ett projekt som lanseras under Nobelhelgen och som innebär att Ican kampanjar extra intensivt under tusen dagar för få kärnvapenförbudet att träda i kraft.

Vill skapa internationell norm

TT: Hur verksamt är ett förbud om de länder som har kärnvapen inte deltar?

– Internationell rätt fungerar även normativt, säger Beatrice Fihn.

Hon tar förbud av andra sorters vapen som exempel - kemiska, biologiska, landminor och klusterbomber.

– Finns det en internationell norm om hur man ser på den här sortens vapen så måste även de stater som står utanför förhålla sig till den. I USA har man till exempel börjat följa internationella regler om klusterbomber även om USA inte är medlem i det avtalet. Så vi ser att det har en praktisk påverkan.

Sverige har ännu inte skrivit på avtalet om kärnvapenförbud.

– Det är tråkigt om Sverige inte kan skriva på ett avtal och stå upp mot förbudet av massförstörelsevapen. Samtidigt vet jag att det pågår en utredning.

TT