Ännu kokar det inte över till ny intifada

UTRIKES

Mellanöstern. Vattnet är hett men det kokar inte.

Liknelsen från Mellanösternkännaren Anders Persson gäller risken för ett nytt tredje palestinskt uppror.

För exakt 30 år sedan inleddes den första intifadan.

På lördagsmorgonen kom statsvetaren från Lunds universitet hem fylld av intryck efter en vecka i Israel och på Västbanken. Mitt under vistelsen briserade ett besked från USA: president Donald Trump erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ämnar flytta den amerikanska ambassaden dit från Tel Aviv.

Hamasledaren Ismail Haniya manade palestinierna till en ny tredje intifada, ett protestuppror mot ockupationsmakten Israel. Vid de två tidigare, 1987-1993 respektive 2000-2005, dog flera tusen palestinier och över tusen israeler.

– De allra flesta bedömare är eniga om att med största sannolikhet kommer inte en tredje intifida att bryta ut, åtminstone inte inom en snar framtid, säger Anders Persson till TT.

Talar emot

Flera skäl talar mot en ny intifada, enligt honom:

– Palestinierna har redan provat att göra uppror flera gånger och blött väldigt mycket. Det finns en krigströtthet på de palestinska områdena efter den andra intifadan och flera rundor av krig i Gaza. Och styrkeförhållandena är också extremt ofördelaktiga för palestinierna.

Han pekar även på ett splittrat palestinskt ledarskap, som dessutom måste ta med i kalkylen att en tredje intifada skulle kunna komma att riktas också mot dem och inte bara mot Israel.

Uppmaningen från Hamasledaren Haniya då?

– Det gör Hamas regelbundet. Det är inte första och sista gången. Hamas räknar väl med att man tjänar på våldsamheter, att det kommer att flytta stödet från den palestinska myndigheten till Hamas så att Hamas precis som i den förra intifadan blir den ledande aktören bakom upproret.

Terror följde

Den 8 december 1987 körde en israelisk lastbil ihjäl fyra palestinier i ett flyktingläger i Gaza. Dagen efter utbröt våldsamma sammanstötningar mellan palestinska demonstranter och israelisk militär i samband med begravningarna - och den första intifadan var i gång. Slutpunkten kom med fredsavtalet i Oslo 1993.

Den andra intifadan utlöstes den 13 september 2000 när den israeliske politikern Ariel Sharon besökte tempelområdet i Jerusalem där moskén al-Aqsa ligger, islams tredje heligaste plats efter Mecka och Medina i Saudiarabien. Upproret, som även kallas al-Aqsa-intifadan, anses ha klingat ut 2005.

– Den andra intifadan utmärktes av Hamas och Islamiska jihads självmordsbombningar. Den hade mer islamistiska förtecken än den första där våldsamheter var på en lägre nivå med stenar och knivar, säger Anders Persson.

Mer småskaligt

Hittills har Trumps besked lett till oroligheter med palestinska dödsoffer såväl fredag och lördag. Det bränns men kokpunkten är inte nådd, menar Anders Persson:

– Fast det är ingen tvekan om att Trumps Jerusalemutspel, både erkännandet och ambassadflytten, är av explosiv karaktär. Men vad som kan bli de tändande gnistorna är svårt att förutse. Orsak och verkan sker inte nödvändigtvis över en natt.

För Anders Persson är en intifada ett massuppror som är mycket intensivt och ihållande över längre tid.

– Man kan också tänka sig att USA:s Jerusalemspoltik leder till mer begränsade uppror som inte har intensiteten i en tredje intifada.

TT