"En sårskorpa som inte hunnit läka fullt ut"

Av: TT

Publicerad:
Jonas Peterson, före detta landslagschef för längdskidåkningen. Arkivbild.
Foto: Naina Hel n Jåma/TT
Jonas Peterson, före detta landslagschef för längdskidåkningen. Arkivbild.

Jonas Peterson rekryterades till en verksamhet där det bubblade av missnöje under den framgångsrika ytan.

Fyra månader senare fick han sparken som längdskidåkningens landslagschef.

Nu ger han sin bild av vad som hände.

– I efteranalysen har jag funderat på om jag skulle ha spelat spelet, säger han till Borås Tidning.

Det är minst sagt oroligt i skidlandslaget. Herrtränarna Mattias Nilsson och Fredrik Uusitalo lämnade i veckan sina uppdrag och världsstjärnan Stina Nilssons val att satsa på skidskytte framöver slog ned som en bomb i söndags.

Inom mindre än ett år har flera tunga profiler försvunnit. Tränaren Annika Zell lämnade i april förra året, längdchefen Johan Sares och vallachefen Urban Nilsson klev av månaden senare. Och i augusti förra året var Jonas Petersons korta tid som landslagschef över.

– Jag visste att det skulle bli en utmaning. Det är en väldigt, väldigt speciell organisation där alla är experter och ska vara världsledande inom sina roller och det hade jag respekt för, säger han till Borås Tidning.

Konflikten med vallateamet

Ett av Petersons första uppdrag var att lösa konfliken mellan åkarna och vallateamet.

– En huvuddel i förändringsarbetet var hur vi skulle vässa vallateamet. Det är ingen hemlighet. Levererar inte åkarna så behövs inte resten av organisationen. Det drev jag rätt hårt och det är en av två huvudpunkter jag har fått höra efteråt – "du lyssnade för mycket på åkarna". Men vem ska vi lyssna på om vi inte lyssnar på dem?

Konfliken med vallarna kostade honom jobbet – trots det starka stöd han upplevde från åkarna. Men i Petersons ögon fanns det mer bakom att han fick gå.

– I mitt tycke handlar det mer om viljan att förändras som organisation. Ska vi våga även om alla inte är överens? Som jag ser det är det mycket en ledningsfråga – hur öppna är vi, vilka beslut vågar vi ta, vem är det som styr egentligen?

Mer familj än företag

Peterson beskriver organisationen ibland mer lik en familj än ett traditionellt företag.

– I efteranalysen har jag funderat på om jag skulle ha spelat spelet. Jag är van vid att våga gå på beslut och agera på beslut men jag tyckte ändå att jag försökte hålla igen mig själv och ge det lite mer tid. Jag var tvungna att fatta vissa tuffa beslut men det var ju mitt uppdrag. Det är inte alltid bekvämt, det är det aldrig när man är ansvarig för en organisation.

Den gångna säsongen har han följt från sidan.

– Varje helg när jag såg åkarna på någon ny tävling revs såren upp. Det har varit en sårskorpa som inte hunnit läka fullt ut.

"Behövs en tydlighet"

Vägen framåt för skidlandslagen, enligt Jonas Peterson:

– Det behövs en tydlighet. Vem är vi till för? Hur bygger vi ihop organisationen så att vi får en stark enhet? Jag har följt media ganska noga i vinter och det märks att det finns olika viljor som drar åt olika håll. Så är det alltid i organisationer men hur kan vi få så många som möjligt att med gemensam kraft driva utvecklingen framåt?

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN