TT-Sport

Warholm: "Ville ta med dem på ett helvete"

Av: 

TT

Karsten Warholm.
Karsten Warholm.

TT-SPORT

Karsten Warholm låg sömnlös. Som ett barn inför födelsedagen eller julafton.

Sedan fick han till slut öppna presenterna.

OS-guld. Världsrekord. 45,94.

– Planen var att dra med killarna ut på ett litet helvete och så hände det här, säger 25-åringen.

Att han var först över mållinjen visste han. Men kunde tiden på resultattavlan verkligen stämma?

Karsten Warholm kunde inte fatta det själv och skrek rakt ut efter målgång. ”Är det möjligt?”

Karsten Warholms 45,94 är en osannolik tid av en osannolik idrottsman.

– Det är en helt sjuk upplevelse, säger norrmannen.

– Att kunna leverera ett sådant OS-lopp är helt vilt.

Karsten Warholm har dominerat herrarnas 400 meter häck länge och hade redan EM-guld och två VM-guld.

Men OS-guldet har varit det stora, stora målet i många år nu. Inte så konstigt då kanske att det var svårt att sova inför loppet.

”Bubblar i kroppen”

Att räkna häckar för att sova hjälpte förstås inte heller, skämtar Karsten Warholm.

– Det var som känslan man har på en födelsedag eller julafton. Man kan inte sova och det bubblar lite i kroppen, säger han.

– Jag började nästan stressa lite för jag borde ju egentligen sova. Men jag hade sovit gott de andra nätterna. Att ha den känslan är också ganska speciellt, att få den igen i vuxen ålder.

Tiden 45,94 innebär dessutom att Karsten Warholm blev den förste någonsin under 46 sekunder på distansen. Efter tusentals timmar av funderande kring OS-loppet och en taktik som knäckte konkurrenterna.

Karsten Warholm gick ut hårdare än han någonsin gjort. Så när amerikanen Rai Benjamin knappade in mot slutet visste norrmannen att det kostat konkurrenten mycket kraft.

– Jag visste att om Rai kom upp på sidan så hade han också varit med på en liten tur i starten där, så jag visste att ingen skulle komma in på slutet med en massa krafter kvar, säger Warholm.

Till slut vann norrmannen mer eller mindre ohotad och sprang i mål, såg tiden och skrek ut sin guldglädje.

Samtidigt satte han händerna till bröstet och slet isär sitt tävlingslinne, efter det som silvermedaljören Rai Benjamin efteråt kallade för ”det största loppet i friidrottens historia”.

”Synd om honom”

Och då menade amerikanen inte sina egna 46,17.

– Det är Rais ord, inte mina. Men det är helt sjukt. Jag tycker helt seriöst att det är synd om honom, säger Karsten Warholm.

– Att springa 46,17 är så sjukt fort. Han skulle gärna också ha fått en guldmedalj. Men i dag blir det svårt att dela, det är inte som höjdhopp.

Med OS-guldet i hamn är också medaljsamlingen hemma i Norge komplett, konstaterar Karsten Warholm. Efter EM-guld, två VM-guld och världsrekordet har han nu en olympisk guldmedalj på meritlistan också.

Frågan är bara vad som händer nu.

– Ja, jag har varit så fokuserad på att få den där sista medaljen i min samling och nu är den komplett, säger Karsten Warholm.

– Så jag behöver sätta upp lite nya mål, för jag tror inte att jag är färdig än.

Publisert: