Vill ha ny antidopningsorganisation

Dopning. Den ryska dopningsskandalen gör det än tydligare att Sverige behöver en från idrotten fristående anti-dopningsorganisation, skriver tre antidopningsexperter på DN Debatt.

De tre experterna Arne Ljungqvist, Kristina Olinder, ordförande för Riksidrottsförbundets dopningskommission, och Folke Sjöqvist, tidigare chef för antidopningsenheten på Karolinska sjukhuset, betonar i artikeln att det alltmer utbredda bruket av dopningspreparat utanför idrotten är ett argument för en fristående organisation.

– I vårt land där dopningen inom idrotten bekämpats under så lång tid sker den stora konsumtionen av dopningsmedel i dag utanför idrotten. Det här är ett gemensamt samhällsproblem. Det är bruk av dopningsmedel i en glidande skala från folk som inte har med idrott att göra till motionärer och tävlingsidrottare. De är alla en del av samhället, säger Arne Ljungqvist till TT.

– Man måste ha en huvudman och organisation för allting.

Inget har hänt

Artikelförfattarna tar upp det faktum att en statlig utredning som presenterades 2011 innehöll ett förslag om en ny fristående antidopningsorganisation (Nado), men att sedan ingenting har hänt trots att det genomförts i våra nordiska grannländer.

– Den har legat i fem år, jag vet inte varför. RF kunde också ha tryckt på om de hade varit intresserade. På något vis har det här hamnat bland de berömda stolarna.

"Fritt från idrotten"

Internationella olympiska kommittén (IOK) och dess ordförande Thomas Bach uttrycker liknande krav på att antidopningsarbete måste göras utanför idrotten av oberoende organisationer. Något som också den internationella antidopningsbyrån Wada framhåller.

– Wadas regelverk förutsätter att det nationella dopningsarbetet står fritt från idrotten så att man slipper sådana där historier som i Ryssland, säger Ljungqvist .

– Förmodligen skulle antidopningsarbetet i Ryssland ha varit politiskt styrt. Det skulle kanske inte funka som i vårt land. Men där är ju idrotten politiskt styrd också.

TT