Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Andreas Almgren: "Sådan befrielse"

Publicerad 2016-11-23

Friidrott. Efter 173 löpfria dagar får han äntligen belasta foten.

Vägen tillbaka är dock fortfarande lång för Andreas Almgren.

– Just nu tar jag det väldigt försiktigt, säger 800-meterslöparen.

Frågan behöver inte ens ställas. Andreas Almgren sätter igång av sig själv och beskriver hur tiden är nu jämfört med hur den varit det senaste halvåret. Och han pratar med ett leende på läpparna.

– Det är en sådan befrielse, säger han.

– Dagen innan första löpsteget kunde jag knappt sova på natten. Jag vaknade tre, fyra gånger och var vaken från tre till halv fem... Ahh. Det var en adrenalinkick som jag inte haft på länge. Jag var taggad. Det var som barn kan vara på julafton.

Positiv känsla

TT: Hur gick det då?

– Jag vet inte om jag kan kalla det för ett löppass. Jag får jobba tio gånger 60 meter varannan dag. Men alla steg framåt är positiva, säger han och konstaterar att han inte vill stressa tillbaka till löparbanorna.

– Hellre att det tar några veckor extra än att jag ska behöva backa några steg i framtiden.

– Jag ska fortsätta bygga upp det här långsamt, så att jag successivt kan springa mer och mer. När jag känner mig redo att tävla kommer jag att göra det men jag har inget mål när jag måste göra det.

Krånglet med foten - som gjorde att Andreas Almgren bland annat missade OS i Rio de Janeiro - var resultatet av en "ickefungerande" sätesmuskulatur.

Med en sämre stabilitet i löpsteget fick 21-åringens knä en onaturlig vinkel och det resulterade i att all belastning hamnade på foten.

Till slut blev trycket för hårt. Operation och lång rehabilitering var ett måste för att få ordning på problemet.

Släppte under sommaren

– I början var det hemskt. De första dagarna hade jag svårt att ta mig upp ur sängen för att borsta tänderna, men någon gång i mitten eller i slutet av juli började jag känna mig bättre. Jag hade släppt det och gick framåt. Efter det har jag lyckats hålla humöret uppe, säger han.

– Jag tycker ändå att tiden har gått relativt fort. Under hösten har dagarna gått mycket på rutin; jag har vaknat, tränat, pluggat, varit hos sjukgymnasten, tränat, åkt hem, sovit. Jag har betat av dagarna ganska bra.

TT: Vad händer närmast för dig?

– Om allt flyter på som det ska åker jag på träningsläger till Sydafrika i januari, februari. Men det handlar mycket om foten håller, säger Andreas Almgren.

TT