Eriksson: Jättetufft se tjejer falla bort

Henrik Skiöld/TT

Lasse Mannheimer/TT

Anton Johansson/TT

Uppdaterad 2022-07-27 | Publicerad 2022-07-26

Sveriges Magdalena Eriksson och Hanna Glas efter semifinalförlusten mot England på Bramall Lane i Sheffield.

Magdalena Erikssons tårar var inte bara av besvikelse efter EM-sortin.

De många motgångarna under mästerskapet, covidsmittan inte minst, påverkade det svenska laget mycket.

– När vi inte har hela vår trupp intakt så är vi inte lika starka. Det är vår gemenskap som gör att vi har tagit oss långt i turneringar, säger Eriksson.

Merparten av de svenska spelarna var tomma i blicken, de såg snarast chockade ut, efter Englands förkrossande 4–0-seger på Bramall Lane i Sheffield. Det var allt annat än den slutvinjett på mästerskapet landslaget haft för ögonen de senaste månaderna.

Mittbacken Magdalena Eriksson lät däremot tårarna rinna fritt genom hela den mixade zonen. EM-uttåget drabbade henne hårt.

– Det är en otrolig besvikelse just nu. Vi hade höga förväntningar och förhoppningar inför den här turneringen. Och vi var otroligt taggade inför den här matchen, det tror jag syntes i början, säger Eriksson.

”Inte så här det skulle sluta”

Sommaren i England var tänkt att ta slut på nationalarenan Wembley i nordvästra London på söndag. Målet, ambitionen, drömmen var ett första EM-guld sedan triumfen i Luton 1984.

– Det är svårt att hitta ord när man förlorar med så pass mycket. Det var inte så här man ville att det skulle sluta. Man ville så klart till finalen, säger Sofia Jakobsson.

Men landslaget var aldrig nära en final, aldrig nära den kapacitet som krävs för att vinna ett mästerskap. Trots semifinalplatsen har mycket gått emot landslaget i EM-slutspelet: flera bortdömda mål, skador och covid-19 som har härjat i truppen. Och i synnerhet har det spelmässigt funnits mycket mer att önska av fjolårets OS-tvåa.

– Det kändes som att vi hade en bra matchplan, vi hade dem under de första 20 minuterna. Det känns så jäkla surt att matchen vänder som den gör. Men tyvärr är det så fotboll fungerar. Och England är jäkligt effektiva just nu, säger Magdalena Eriksson.

– Tyvärr, i den här turneringen har vi haft fem bortdömda mål för offside och det har vart mycket motgångar som har gjort att vi har fått kämpa för allting. Med facit i hand är jag stolt över hur vi har hanterat allting som vi har mött, jag har varit i miljöer där man inte har hanterat coronastress lika bra.

Saknade spelare

Just covid-19 blev till slut en större börda än landslaget tidigare velat erkänna. Först var det Hanna Glas och Emma Kullberg, sedan följde Jonna Andersson och i semifinalen saknades både Olivia Schough (bekräftad smitta) och Elin Rubensson (symptom).

Magdalena Eriksson har svårt att få fram orden när hon pratar om sina lagkamrater.

– Att se tjejer falla bort och tvingas vara isolerade och inte få uppleva det här tillsammans. Det är jättetufft …

– För vi vill ju ha med allihop. Och när vi inte har hela vår trupp intakt så är vi inte lika starka. Det är vår gemenskap som gör att vi har tagit oss långt i turneringar. Det är jättetråkigt och jag lider så mycket med dem som har behövt sitta på sina rum i dag.

”Får rannsaka oss”

Fotboll är i grunden en enkel sport. Den går ytterst ut på två saker – göra mål och undvika att släppa in mål.

Covid eller inte – Sveriges offensiva ineffektivitet har varit påtaglig och EM-semifinalen stärkte enbart bilden av ett lag som helt enkelt inte fått till det i de avgörande ögonblicken.

Anfallaren Stina Blackstenius medger att laget inte nådde sin topp under mästerskapet. Hon jämför med OS i Tokyo förra året, då det blev silver efter finalförlust mot Kanada efter straffar.

– Under OS spelade vi med stort självförtroende och kände att mycket i vårt spel stämde. Det är lite den känslan vi letat efter under hela det här mästerskapet men inte hittat. Vi har kanske inte riktigt presterat som vi kan, säger Blackstenius.

– Vi får verkligen rannsaka oss och se varför det blir som det blir.