Sista guldchansen (?) för gyllene kvartett

TT-SPORT

Handboll. För sju år sedan var fyra unga stjärnskott med om att ta ett sensationellt EM-silver.

Nu bildar samma kvartett ryggraden i det Sverige som jagar final i handbolls-VM.

– Vi har haft både med- och motgångar ihop. Det hade varit skönt att få belönas med en VM-medalj, säger Isabelle Gulldén.

Inför fredagens semifinal mot Frankrike är Isabelle Gulldén, Sabina Jacobsen, Jamina Roberts och Nathalie Hagman de enda som är kvar från landslaget som tog EM-silver 2010. Alla tillhör de den "gyllene generation" som skulle, men som inte riktigt har klarat av att, lyfta svensk damhandboll till fortsatta, årliga mästerskapssuccéer.

När de nu förbereder sig för Sveriges första VM-semifinal på damsidan gör de det därför med en känslomix av både lättnad och revansch.

– Det är klart, vi har gjort sämre mästerskap under åren och varit lite missnöjda. Nu är känslan att det äntligen har lossnat lite. Vi är tillräckligt bra, säger Sabina Jacobsen.

– Det är klart att det känns skönt. Man vet ju inte när det kan hända igen eller hur länge man själv ska hålla på, säger Isabelle Gulldén.

Många besvikelser

Dagen före semifinalen kunde inte ens Hamburgs kyliga film noir-regn förvandla de svenska handbollsdamerna till dysterkvistar. Men så befinner sig spelarna också mitt i en mästerskapssuccé.

Förutom EM-bronset 2014 har det annars blivit många besvikelser sedan 2010, inte minst fjolårets Europamästerskap på hemmaplan, där Sverige hade stora förhoppningar men åkte ut i mellanrundan.

– Inför varje mästerskap går man in och hoppas att man ska prestera bra. Och det är väl det som har varit så tungt när det nästan varje gång har gått som det har gjort, när man hela tiden har tänkt "nu då", och så "nä", säger Gulldén.

"Helt sjukt"

Drömmen om att få uppleva ännu en mästerskapsfinal är stor hos de fyra som vet hur det känns.

– Det var helt sjukt, en mäktig känsla. Det var ingen som hade trott det den gången. Man ville inte ens lämna tjejerna för att åka hem och fira jul den gången, säger Nathalie Hagman.

– Vi är inte så vana vid att vara i semifinal, men vi är inte nöjda med att bara vara här. Vi vill komma härifrån med något större.

Alla fyra har naturligtvis mer framstående roller i laget i dag, även om Isabelle Gulldén redan 2010 höll på att blomma ut till Sveriges största stjärna. Att de inför semifinalen sprider sina erfarenheter från stora mästerskapsmatcher kan betyda en hel del.

– Mycket, tror jag. Då var jag ju nervös i varje match, jag hade alltid fjärilar i magen inför matcherna och det var mycket runt omkring som man var tvungen att ta in. Nu lägger jag inte ens fokus på sådant, säger Sabina Jacobsen.

TT: Vad gör du för att sprida lugnet till de yngre?

– Jag försöker ge dem trygghet. Jag tror på dem, och att vi tror på varandra i det här laget gör att vi har en sådan otrolig bredd. Att alla som kommer in vågar, och inte är rädda för att misslyckas.

Hamburg, TT:s utsände