Åk på en tuff resa med Lennakatten

NYHETER

Det ryker och pyser och skramlar och stånkar.

Men den gamla järnhästen från 1909 tuffar på som om den aldrig gjort något annat.

Vilket förvisso stämmer.

– Det är en fin maskin, den går ­lika bra framlänges som baklänges, säger lokföraren Bengt Ericson.

Foto: Pernilla Wahlman
Frida Bäfverfeldt, eldarelev på Lennakatten, tycker inte att det är särskilt jobbigt att skyffla kol.

Redan tidigt på morgonen har Frida Bäfverfeldt, eldarelev, börjat skyffla in kol i den gamla ång­pannan. Det tar ett tag att få upp trycket så pass att det kan bli åka av.

Och redan före klockan åtta har en del ångtågsfantaster letat sig ut till stationen i Faringe för att åka ångtåg in till Uppsala, 33 skrang­liga kilometer österut.

För oss som har varit med ett tag är det en välbekant och underbar syn. Ånga och rök satte fantasin i rörelse hos alla som fick uppleva ångtågen.

Och den kille (det var mest killar) som inte ville bli lokförare betraktades inte som normal.

Möjligen kunde man sänka sig till att bli eldare eller konduktör. Men där gick gränsen. Utom möjligen för göteborgare och likartade som kunde välja sjökapten som ett godtagbart alternativ.

Att bli typ journalist betraktades som jollrigt bortom all fattning.

Men skrattar bäst som skrattar sist, nu är det jag som står här vid ångpannan med kolskoveln.

Fast Frida tar snart över. Det här med att skyffla kol är inget man gör hur som helst.

– Det är inte så jobbigt. Men det är varmt och skakigt hela tiden, säger hon.

Lät som en väsande katt

Den smalspåriga banan öppnades redan 1876 och tåget, som kal­las Lennakatten, går inte snabbare nu än vad det gjorde då.

– Ungefär 40 kilometer i timmen, säger Christoffer Hörnhagen, 15, tågbiträdeselev.

Lennakatten är ett gammalt namn som kommer sig av att folk i grannskapet tyckte att tåget lät som en väsande katt när det tuffade förbi.

Jag vet inte hur katterna lät på den tiden, men det verkar ­lite hårdvinklat.

Så här på sommaren är trafiken intensiv på spåret.

Tågföreningen som driver veteran­linjen kör med både diesel­lok och ”moderna” vagnar samt gamla hederliga gula rälsbussar från 50-talet. 200 entusiaster gör ett storverk som lyckas hålla ­banan och vagnparken i stånd.

Just i dag är det knastertorrt i markerna och brandfaran är påtaglig. Sådana här koleldade tåg gnistrar nämligen.

– Vi har ett tåg med brand­spruta några kilometer ­efter oss om det skulle börja brinna.

Allt var inte bättre förr

Vagnarna är av en klass som bevisar att allt inte var bättre förr – trånga, hårda träbänkar. Å andra sidan kan man stå ute och njuta av kolröken på balkongerna mellan vagnarna.

För att inte tala om hur läckert det är att sitta i den öppna partyvagnen. Här kan det vara drag i dubbel bemärkelse om du tar med dig skumpa och lämplig matsäck.

Det glömde tyvärr Pernilla och jag.

Vi stannar i Marielund, halvvägs in till Uppsala och får uppleva något som man inte sett på van­liga stationer på över ett halvt sekel.

Henrik Johanson, som jobbar i loket, svänger över den stora kranen från vattenhästen och fyller på ett par kubikmeter vatten innan Lok 107 som byggdes vid Vagn- och maskinfabriken i Falun för 114 år sedan kan tuffa vidare.

Vi gnisslar in bland de moderna tågen på Uppsala Central. Spår 10. Borta på spår 4 står Uppsala­pendeln, en deprimerande tåglinje som plågar sina tiotusentals Stockholmspendlare med ständiga förseningar. Tack herre Gud för att jag slipper sitta på det tåget i dag!

Lennakattens tidtabell är kanske lite mindre pressad. Men ombord är det lika överfullt som på pendeln.

Vi är sex minuter sena vid återresan mot Faringe station.

Men vi kommer fram på minuten.

Lennakatten-Uppsalapendeln: 1-0!

Så blev vi dummare än tåget ...

Vad kung Oscar I tyckte om uttrycket ”dummare än tåget” förtäljer inte historien.

På den tiden betraktades det som majestätsbrott att kalla någon ur kungafamiljen korkad. Oscar I:s yngste son prins August betraktades allmänt som jubelidiot. Men det kunde man förstås inte säga ostraffat. Däremot hade ett ånglok uppkallats efter den begåvningsklene Bernadotten. Alltså fick det bli ”du är dummare än tåget!”

... och så blev vi tuffare

De svenska tävlings­förarna Pat Moss och Ursula Wirth i sin Saab, klara för start i Monte ­Carlo-rallyt 1964.

Tuffare än tåget - ett nu för tiden närmast obegripligt uttryck. Det kommer sig av att ångloken ”tuffade” fram. Vissa kallade ångtågen för tuff-tufftåg. En tuffing är förstås något helt annat än ett ånglok. Men en riktig hårding betraktades helt korrekt som tuffare än tåget. Exempel: Flygöversten Sven Lampell som flög under Västerbron, Ingemar Johansson, världsmästare i tungviktsboxning och Ursula Wirth, rallydrottning.

Svara Lundh

10 frågor om tåg och järnvägar

1. Världens första järnväg för person­trafik öppnades 1825.

I vilket land?

A USA

B Storbritannien

C Tyskland

2. George Stephensons banbrytande ånglokomotiv vann 1829 en tävling mot bland andra svensken John Ericsson.

Vad kallades Stephen­sons lokomotiv?

A Novelty

B Rocket

C Iron Horse

3. Statens järnvägar (SJ) grundades 1856 och ­hade hundra år senare över 50 000 anställda.

Hur många anställda har SJ i dag?

A Drygt 3 000

B Drygt 8 000

C Drygt 14 000

4. Transsibiriska järn­vägen från Moskva till Vladivo­stok som blev klart 1916 är världens längsta järnvägslinje.

Hur lång är den?

A Drygt 700 mil

B Drygt 800 mil

C Drygt 900 mil

5. 1918 omkom minst 42 personer när ett tåg spårade ur vid Getå i den svåraste olyckan hittills i svensk järnvägshistoria.

I vilket landskap ligger Getå?

A Östergötland

B Södermanland

C Småland

6. Ångloken började försvinna i takt med att ­loken började drivas med elektricitet ­eller diesel­motorer.

När kördes det ­sista svenska ång­loket i ­reguljär ­trafik?

A 1953

B 1963

C 1973

7. I Japan har ett järnvägsnät med höghastighetståg byggts ut sedan början av 1960-talet.

Vad kallas järnvägsnätet?

A Shinkansen

B Thonkansen

C Fhunkunsen

8. Billy Strayhorns jazzklassiker ”­Take the ­A-train” blev signatur­melodi för en känd orkesterledare.

Vem var orkester­ledaren?

A Glenn Miller

B Count Basie

C Duke Ellington

9. ”Trainspotting” från 1996 blev genom­brottet för en regissör som 2009 gjorde en film som tog hem åtta Oscars.

Vad heter regis­sören?

A Peter Jackson

B Danny Boyle

C James Cameron

10. ”Mordet på Ori­ent­­expres­s­en” är en deckarklassiker som film­ats med Ingrid Bergman i en Oscarsbelönad ­biroll.

Vem skrev boken som ­filmen bygger på?

A Dorothy Sayers

B Agatha Christie

C Georges Simenon