Spelens städer borde rymma mer än mord

SPELA

Johan Martinsson: Det här är ett hjärtskärande slöseri

Foto: HJÄRTSKÄRANDE SLÖSERI? Johan Martinsson tycker att renässansens Rom borde ha mer att erbjuda än det vi får uppleva i ”Assassin’s creed: Brotherhood”.

De virtuella städerna är bland det mest imponerande som producerats i spelindustrin på senare år.

Och samtidigt ett hjärtskärande slöseri.

Foto: Johan Martinsson.

Jag har läst en bok.

Den heter ”The devil in the white city” och är den sanna historien om 1893 års världsutställning i Chicago, samt den sinnesjuke mördare som verkade i dess väldiga skugga. Den sägs också vara det kommande ”Bioshock: Infinites” främsta inspirationskälla.

Jag drog dock andra spelparalleller.
 

Det fantastiska med utställningen var nämligen att dess skapare lyckades bygga upp en hel stad på bara tre år. Ungefär lika mycket tid som Rockstar och Ubisoft har behövt för att bygga upp sina digitala versioner dagens New York och 1500-talets Rom. Och på samma sätt som ”Den vita staden” representerade höjden av 1890-talets tekniska landvinningar är dagens virtuella städer det mest imponerande beviset på vad man kan göra med spel nu för tiden.

Det finns en likhet till.

”Den vita staden” byggdes enkom för utställningen, och när denna var över, efter blott ett halvår, övergavs den. Dess magnifika byggnader – några av de största som har uppförts – fick förfalla. På samma sätt står spelstäder öde något år efter releasen. Uppdragen har klarats av, spelarna har gått vidare och utvecklarna har börjat bygga nya städer.

Hjärtskärande slöseri.

De här metropolerna är – i all sin komplexitet – värda ett bättre öde än att för en kort stund vara fond för ett gäng dårars mördargatlopp. Så hur gör man något mer av dem?

Om ni lyssnar nu, spelutvecklare, så har jag ett förslag. Ge oss som längtar efter spelberättelser som överhuvudtaget går att relatera till det vi längtat efter så länge. Ge oss tilläggspaket där vi får spela en fotograf som försöker slå i Liberty City, hoppas på att träffa någon eller i alla fall få råd med en bil! Ge oss möjligheten att spela som fattig konstnär i renässansens Rom! Ge oss den lilla människans drömmar, relationer och liv!

Och nu hör jag fnysningarna. Visa oss ett enda exempel på hur den skiten skulle kunna vara intressant, skrattar ni – och det enda svar jag kan ge er är detta:

Läs en bok.

Johan Martinsson