Plockar fram de äldsta bitarna

SPELA

Kalifornienbaserade Gaijin Games har ett uppdrag:

De ska modernisera spelhistorien. En binär bit i taget.

Och efter att bland annat ha förvandlat träiga ”Pong” till en glittrig, glammig och klubbig färgexplosion så har de äntligen tagit sig an den mest välbevarade klassikern av dem alla – ”Super Mario bros”. För första gången låter Gaijin Games sin adekvat namngivne hjälte Commander Video springa plattformsgatlopp, och givetvis innehåller ”Bit trip runner” allt som har blivit den lilla indieutvecklarens signum.

När man tittar på det känns det som att de tagit 2D och 3D i varsin hand, krossat dem mot varandra och sedan limmat ihop bitarna lite huller om buller. När man lyssnar på det känns det som om himlens alla änglar bytt ut sina basuner mot syntar och sedan bara släppt loss. Och när man spelar det känns det... rätt.

Tyvärr har dock Gaijin Games felkalibrerat sin tidsmaskin en aning.

I ”Bit trip runner” hamnar de ibland på en plats i spelhistorien som många av oss helst vill glömma. Det var en plats där ett enda misstag straffades på de mest obönhörliga sätt. Och även om det är enkelt att hosta fram något nostalgifärgat försvarstal för denna gamla princip så kvarstår två faktum;

1. Hur fantastiskt ”Bit trip runner” än ser ut och låter så är det fruktansvärt frustrerande att tvingas se och höra samma saker om och om igen.

2. Ett oändligt antal gamla spel känns mer moderna än det här.

Ett av dem heter lustigt nog ”Super Mario bros.”

Johan Martinsson