Nya arkadspelet du styr med ögat

SPELA

Svenskarna testar ny teknik

Spakar och knappar? Rörelseteknik?

Glöm det. Framtiden är här.

Nu är det dags att börja spela spel med – ögonen.

Arkadspelet ”Asteroids” imponerade stort på publiken när det släpptes 1979. 33 år senare gör en ny version av klassikern det igen. Den här gången är det dock inte spelet i sig som gör intryck, utan sättet man kontrollerar det på.

”Eye asteroids”, som just nu kan testas på underhållningscentret Trocadero i London, har nämligen inga spakar eller knappar. Istället styrs det helt och hållet med ögonen.

Det nya arkadspelet har utvecklats av svenska Tobii Technologies. Spela ringde upp teknikföretagets affärsutvecklare Anders Olsson för att få klarhet i vad den nya tekniken egentligen är kapabel till.

Berätta om tekniken. Hur går det till?

– Den tekniska beskrivningen är att den här ögonstyrningsenheten har belysning och kameror i sig, belysningen skickar ut ljus mot ögat som sedan mäter och plockar upp olika reflektioner i ögat, och kan sedan mäta var man tittar på skärmen. Det görs med ungefär en halv centimeters precision.

”Det är väldigt precist”

Det blir aldrig hackigt om man då ska följa ett objekt med ögonen på skärmen?

– Nej, det är ju olika frekvenser en eyetracker mäter med, en typisk frekvens är att man mäter med 30 eller 40 gånger per sekund och det är så pass snabbt att man inte hinner uppfatta att det är någon försening, rent kognitivt. Det känns som en omedelbar process. Men du har helt rätt i det att en eyetracker måste vara bra, det får aldrig bli hackigt eller finnas någon fördröjning.

Arkadkabinettet, ”Eye asteroids”, hur funkar det?

– Det är väldigt precist. Det är byggt som de flesta arkadspel med myntinkast och så. Man ställer sig framför det, och då pågår en kalibreringsprocess som tar några sekunder. Då får man titta på ett par punkter på skärmen och efter det vet spelet var på skärmen du tittar. Sedan börjar ”Eye asteroids”, som rent konceptuellt är väldigt likt ”Asteroids”. Så istället för att använda en spelkontroll så tittar man på asteroiderna så de exploderar. Och det går automatiskt, det kan komma fyrtio, femtio asteroider samtidigt.

Hoppar man med blicken mellan måltavlorna eller drar man en laserstråle med blicken över skärmen?

– Nej, man hoppar... och ögonen är ju faktiskt konstruerade på det sättet. Man koncentrerar sig på en punkt och hoppar sedan med blicken. Under den tiden man hoppar med blicken är man faktiskt blind. Det blir ju aldrig ett flimmer när du drar blicken mellan olika punkter, utan du fokuserar på en sak i taget, hoppar mellan måltavlor.

Lura målvakten i ”Fifa”

Hur kan man implementera den här tekniken i andra spel?

– Om man tittar i spelvärlden så kan man göra väldigt spännande saker. Man kan ju till exempel peka på saker med ögonen snabbare än på något annat sätt så snackar vi rent hastighetsmässigt är det väldigt intressant.

– Men om man tänker sig spel som är byggda med ögonstyrning så kan man ta det i flera olika riktningar. Det ena är att man kan använda ögonen som ett tredje sätt att interagera med spel på, man kan få en fördjupad dimension. Om du tänker dig ett fotbollsspel så har du händerna på en kontroll med en massa knappar som du kan använda för att passa, skjuta och så. Men du är aldrig säker på var bollen ska komma när du skjuter. Och det är ögonen perfekt lämpade för. När du trycker på passaknappen så kan du fixera blicken på stället där bollen ska hamna. Och när man närmar sig målet kanske man kan göra mer subtila grejer, man kanske tittar åt ena hållet och får målvakten att slänga sig ditåt, och sen byter man hörn när man verkligen skjuter. Du får en realism-känsla som är jätteviktig.

– Det är likadant med golfsimulatorer, det är en nödvändighet att det är en koppling mellan blicken och var bollen ska hamna. Och det är ju så i golf på riktigt. Man fokuserar ju på stället där bollen ska hamna och sedan följer kroppen automatiskt med i svingen.

– Man kan även använda tekniken för mer subtila grejer. Om man tittar på grafiken i spel, vi har tagit det nästan så långt man kan. Men nu behöver vi ha en omvärld som reagerar på det vi gör, och det man tittar på, då kan man få en ännu mer realistisk upplevelse. Om man är ute och går i en skog och tittar på en mus, då blir kanske musen rädd och springer iväg. Eller så går man vidare in i en bar och får ögonkontakt med någon söt tjej och då kanske hon tittar tillbaka, eller så får man ögonkontakt med någon mer skurkaktig person och då reagerar han med att säga ”Hej, vad glor du på?” Nu för tiden när man pratar i spel pratar man rakt ut i luften, det finns ingen kontext, men med den här tekniken kan man få härliga reaktioner.

Kommer till datorer

Har något spelföretag varit i kontakt med er? Jag kan tänka mig att den här tekniken skulle passa bra i Kinect, Microsofts rörelsekänsliga kamera.

– Ja, den här teknologin är relevant i flera sammanhang. Vi har byggt den i en arkadspelsbox här, mest som inspirationskälla för andra, det finns några arkadspelsföretag som plockat upp den. Och sedan är det ju en naturlig utveckling att det blir ett spelkonsolsammanhang i framtiden. Det kanske kan bli något för nästa generation. Men tekniken passar minst lika bra på pc-sidan. Där finns det också intresse från spelföretag, där kan du göra många spännande spel som får en wow-känsla med ögontekniken.

Vilka spelföretag då? Kan du avslöja det?

– Nej, det kan jag tyvärr inte.

Är det så att många datorer håller på att utrustas med det här? Hur ser marknaden ut?

– Det är ju på väg att ske. Idag används det i nischade marknader, det används till exempel av folk med grava handikapp, människor som inte kan skriva på ett tangentbord. Om ett år eller så kommer det komma in i professionella applikationer som tillbehör till datorer, det är ett perfekt arbetsredskap om man håller på med cad-utveckling eller videoredigering, den sortens program. Det är först steget efter det som tekniken kommer till vanliga persondatorer.

Kostar 15 000 – dollar

Är det en dyr teknik?

– Ja, det är volymbaserat. Tekniken idag adresserar nischmarknader, och då kostar den därefter. Men vi har en plan där vi adresserar ett flertal olika marknader under en viss tid, och då kommer vi hitta en prispunkt som är relevant för den marknaden.

Ja, jag såg att arkadkabinettet kostade 15 000 dollar...

– Ja, precis, det är ju dyrt, men det är ju ett arkadspel å andra sidan. Så det kan ju vara ett relevant pris för den marknaden. Konsumentteknik ligger ju lite längre fram i tiden.

Hur många år då?

– Det är några år bort, men i närframtiden kommer vi nog ha en marknad för cad-teknik och sånt. Om det verkligen ska in i en massmarknad så är det några år till.

Det här arkadkabinettet, är det bara det kabinettet som finns i London som existerar?

– Nej, det finns några stycken. Dels har det ju köpts av företag som inspiration, som vill vidareutveckla och bygga egna spel kring tekniken. Det finns även väldigt rika individer som köpt, men det är ju för dyrt för det egentligen. Vi hade den på KTH i Stockholm en stund också. Den är inte kvar där, men planen är att den ska tillbaka dit.

Okej, men just nu finns det inte i Sverige?

– Nej, eller jo, just nu finns det ett exemplar i Sverige, men det är här på kontoret.

Jonas Högberg