Din historia – på riktigt

SPELA

Heavy rain visar vägen framåt för spelbranschen

En av ”Heavy rain”s berättartekniska triumfer är avskaffandet av Game Over-skärmen. Dör en av de spelbara karaktärerna så fortsätter faktiskt historien ändå, vilket skapar ett oöverträffat tempo.

ÄVENTYR Vi springer in i samma återvändsgränd, om och om igen.

Både spelare och kritiker klagar över branschens eviga återvinning av trötta actionfilmsteman – men samtidigt lyckas vi aldrig någonsin stå för de orden. Gång på gång övertygas vi om att fåniga features verkligen gör spelen revolutionerande. Gång på gång applåderar vi kejsarens nya kläder.

David Cage ser dem inte ens.

”Heavy rain” är mediets framtid enligt honom. Det är flodvågen som ska slå in över spelvärlden, skölja bort all den ingrodda skiten och göra det möjligt för nya saker att växa fram; riktiga känslor. Berättelser som betyder något. Mognad.

Ni har redan sett de fem plusen, och ni vet vad jag kommer att säga: ”Han har lyckats!”.

Riktigt så enkelt är det inte.

”Heavy rain” är en makaber historia om fyra människors jakt på ”The origami killer” – en man som rövar bort småpojkar, vilka alltid hittas fem dagar senare, dränkta.

Det är en av de mest imponerande berättelser jag har upplevt.

Inte för att jag ser så mycket mänsklighet i Cages karaktärer. Inte heller för att jag tycker att manuset är briljant. Även om det är tajtare än allt annat i spelväg så innehåller det klyschor som vi aldrig hade accepterat i de filmer som Cage så gärna vill jämföras med.

Men ”Heavy rain” har något annat: det är ett spel. Och det som Cage framför allt bevisar är att spel är en överlägsen berättarform. Det handlar om hur starkt man upplever historien om man själv placeras i scener som går att relatera till. Och det handlar om mediets heliga graal – möjligheten att välja hur berättelsen ska utveckla sig. ”Heavy rain” förändrar sig efter dina beslut och handlingar – och låter din historia bli din egen. På riktigt.

Det kanske inte är det givna svaret på alla branschens problem. Men det är inte heller någon återvändsgränd.

Det är en väg som leder framåt.

Johan Martinsson