Featurelistorna liknar rena hot

Publicerad:

Ju mer man häller i ett spel desto mer urholkas det

1 av 21

Allt fler spel verkar vilja att vi ska spela dem för alltid. Har vi verkligen tid med det?

”Tv-spelsfeatures, alltså. ’Explore an infinite number of procedurally generated planets’. Vet ej om det är en feature eller ett Sisyfosstraff.”

Det var speljournalisten Jimmy Håkansson som tweetade det, men jag kunde inte ha tweetat det bättre själv.

Allt oftare upplever jag spelutvecklarnas så kallade featurelistor – där de presenterar de särdrag som ska få mig att köpa just deras produkt – som rena hot. Ett spel dömer mig till att utforska ett oändligt antal planeter i evighet. Ett annat till att kämpa mot demoner i helvetet i ”100+ hours”. Spelen vill inte längre lägga beslag på en andel av min tid – de vill ha allt av den.

Jag förstår varför det har blivit så här. Jag förstår att många spelskapare känner att det måste vara en bra sak att ge sina konsumenter mycket för pengarna. Jag förstår att det är frestande att använda sig av processuell generering för att skapa oändliga världar.

Men samtidigt vinner ingen på en spelmarknad där varendaste liten titel har innehåll nog att ersätta själva livet. Jag ser hur spel med historieberättande ambitioner blåses upp som ballonger – tunnare och tunnare, fyllda med mer och mer luft. Jag ser fantasyslashers som istället för att erbjuda skojigt röj i några timmar begär att man ska investera mer tid än vad det tar att läsa de sju banden av ”På spaning efter den tid som flytt”.

Och jag ser imponerande galaxutforskarspel – exempelvis

– utan att förstå hur de ska kunna undvika det som ända sedan ”Elite” varit de slumpgenererade världarnas problem. När man bygger dem på matematiska algoritmer istället för mänsklig kreativitet spelar det ingen roll om de så blir stora som universum självt – de kommer ändå bestå av mindre meningsfullt innehåll än en genomsnittlig ”Super Mario”-bana.

Det är just det här som är det oändliga mervärdets paradox. Ju mer man häller ner i ett spel desto mer urholkar man det. Försöker man ge oss allting leder det till att man ger oss ingenting. Gränslös addition blir gränslös subtraktion. Och evigheten är bara ett tomrum.

Johan Martinsson

Publicerad:

LÄS VIDARE