Oengagerat och trasigt

SPELA

"Spider-Man 3” saknar passion

Tobey Maguire var säkert bakfull, efter Lakers-matchen och, senare, fylleslaget i en villa med vacker utsikt någonstans i Beverly Hills.

Det är kanske inte sant.

Men det är så det låter.

Som att någon har skrivit in en klausul i hans kontrakt och nu står han där och pratar in tomma repliker till en spelavbild av sig själv som ser ut som en alldeles för elak karikatyr.

Sådär är ”Spider-Man 3”.

Allting är lite trasigt, lite oengagerat.

Spelet bygger på filmen och slänger dessutom in spelvärldens karakteristiska frirumlande, knappmosslagsmål och ologiska storylines. ”GTA” och ”God of war” är de tydligaste inspirationskällorna men ”Spider-Man 3” är inte en passion utan en produkt.

Man anstränger sig ändå.

Men den sladdriga kameran och hela kvantitetstänket – tusen likadana uppdrag tycks alltid vara bättre än tio bra – gör sitt bästa för att ta död på allt tålamod.

Och Manhattan?

Snyggt, själlöst och tystare än en söndag på Kungsgatan i Uddevalla.

Läs alla spelrecensioner här:

Peter Ottsjö