Ta chansen Johan, please

SPORTBLADET

NEWCASTLE. Nu du, Johan Elmander.

Det är nu du ställs på prov, det är nu vi får besked om vad vi kan vänta av dig de närmaste månaderna.

Hela Sverige skriker efter en riktig Premier League-profil.

Ta chansen nu, please!

Ursäkta nödropet, men jag vill verkligen att det ska lyckas för Elmander i det gemytliga, småtrevliga men ändå rätt färglösa Bolton den här säsongen.

Stoke City i all ära, men Boltons premiärseger (och Elmanders debutmål) väckte inte nån större uppmärksamhet i England i skuggan av de stora superlagens uppgörelser på olika håll.

Det är från och med i dag det börjar räknas.

Denna dag är dag ett för Johan Elmander.

Newcastle borta i eftermiddag inför ett fullpackat St James’s Park och en fanatisk publik proppad med förväntningar efter Skatornas överraskande (och välförtjänta) 1–1 borta mot Manchester United i första omgången.

Nu blir det lite andra grejer att bita i för Elmander.

Hur står han upp?

Det notoriskt underpresterande Newcastle under den taktiskt naive Kevin Keegan är normalt sett inte my cup of tea, men jag imponerades av laget förra helgen och har en känsla av att det kommer att gå mycket bättre i år. Det vilade ett annat lugn över Keegan. Och nyförvärv som Coloccini och

Gutierrez (framför allt) tycktes ha gett de svartvita en lyckligare, självsäkrare framtoning på planen.

Där finns också en alltmer imponerande man som Obafemi Martins. Dessutom kan det tänkas att självaste Michael Owen är redo för spel i dag.

Jag menar alltså att Johan Elmander får sin första riktiga test nu.

Hur står han upp mot riktiga stjärnor i Premier League?

Kan han leverera mot ett lag som Newcastle på bortaplan?

Och framför allt: kan Bolton hålla bollen efter marken och prestera ett spel som gör att Elmander verkligen kan springa i luckorna och utnyttja sin skicklighet som kontringsspecialist?

Ni kanske tycker det är tidigt att börja spekulera i sånt redan inför den andra ligaomgången, men tänk efter nu ... hur mycket tålamod finns det i den här ligan?

Nada.

Hur många gånger de senaste åren har vi inte sett lysande spelare bryta ihop psykiskt redan efter några omgångar, eftersom de inte får till det i avslutningarna eller känner sig missförstådda av tränare och lagkompisar??

Jag menar ... när inte superstars som Hernan Crespo, Fernando Morientes och Andrej Sjevtjenko – för att bara nämna ett litet fåtal – gjort tillräckligt med mål för att tillfredsställa sina arbetsgivare undrar man ju varför Boltons manager Gary Megson skulle vara mer förstående.

Det kan räcka med tre matcher i rad med brända målchanser – sen är det bänken. Skit samma sen hur mycket klubben betalat för värvningen.

Jag tänker inte försöka räkna upp alla svenskar som råkat ut för denna förbannelse under de senaste tio åren. Ni vet själva. Lyckas från början – eller lyckas inte alls.

Apropå Bolton kan ni ju fråga ”Chippen”, till exempel.

En gyllene chans

Fredrik Ljungberg satte ett magiskt mål för Arsenal mot Manchester United i sin debut och vandrade därefter vidare till superstjärnestatus. Det är inte ofta sånt händer, men Johan

Elmander var bäst på plan mot Stoke och har alltså en gyllene chans att följa upp det hela i dag.

Gör Johan mål också mot Newcastle sitter han i drömsits. Han har det som vi lite larvigt brukar kalla ”star quality”, vilket är nån slags kombination av kunnande, utseende, charm och allmän utstrålning.

Johan har allt det där, det har fansen i Bolton redan upptäckt, så nu gäller det alltså att inte strula bort kanonläget.

Lätt att säga, förstås – men vi vill ju så gärna ha en svensk som lyser i världens bästa fotbollsliga.

ARTIKELN HANDLAR OM