Så blev Kalla en uppgraderad version av sig själv

SPORTBLADET

PYEONGCHANG. Sveriges största OS-hopp i längd 2018.

Eller Charlotte Kalla 2.0.

Så här gick det till när Charlotte Kalla blev en uppgraderad version av sig själv.

Ibland kommer verkligheten ikapp.

I skidspåren har det inte bara närmat sig utan rusat förbi som ett rött expresståg.

Foto: AFTONBLADET

Charlotte Kalla var inte dålig. Inte på något sätt. Och hon hade börjat stärka sin fysik med Marit Björgen som förebild. Det har handlat om att flytta muskelmassa, skapa balans mellan höger och vänster sida, stärka sin bålstabilitet och förbättra sin rörlighet. Bygga om chassit rätt och slätt.

Mycket rullade redan åt rätt håll.

Men hon var inte längre bäst och avståndet uppåt ökade.

Kanske var det ändå inte det som förbryllade henne, tränaren Magnus Ingesson och fystränaren Stefan Thomson mest.

Det var farten som norskorna höll i loppen som vände upp och ner på perspektiven och ställde frågor.

  • Toblach, december 2015: Charlotte Kalla har 18 sekunder upp till Therese Johaug efter drygt två kilometer.

  • Holmenkollen, februari 2016: Charlotte Kalla är 18 sekunder bakom Therese Johaug efter knappt tre kilometer.

Frågeställningen var inringad. Två år senare sitter Magnus Ingesson i en soffa på ett hotell i slovenska Planica och minns.

– Hur jösses kunde norskorna öppna så hårt. Hur kunde de, Johaug men även andra, leda med 15-17 sekunder efter 1,7 km. Och det var inte som att de dog. De kanske inte hade samma utveckling varje kilometer, men de vann.

Valt vända ut och in på sig

Tankarna var kreativa.

– Vilket system åkte de på, tänkte vi. Aerobt, alltså med syre, eller anaerobt, alltså utan syre. Det gick ju så fort och de åkte med mjölksyra i kroppen. Men hur kunde de transportera bort den? Eller kunde de använda det på ett positivt sätt? Det är energi i laktatet.

Hmmmm.

Det hade gått att dra en djup suck, kämpa på och hoppas på att lite extra intervaller skulle räcka för den nya farthöjningen.

Men varför skulle en fortfarande ung, men samtidigt rutinerad kvinna med stora ambitioner nöja sig med något annat än att ta den svåra vägen.

Charlotte Kalla valde att vända ut och in på sig, underkasta sig en träning som på sätt och vis varit experimenterande och gränslös.

Ber vi henne summera känslan efter de råaste passen landar hon på ett kort konstaterande: illamående.

– Det har inte varit så trevligt där och då. Och inte efteråt heller. Men däremot känner jag att det har varit positivt över tid, säger Charlotte Kalla.

Ska vi själva dra slutsatser av vad Charlotte Kalla 2.0 kan göra glimrar det av guld.

Efter säsongen 2016 började sökandet efter träningspass i vilka Charlotte Kalla kunde trycka upp sin mjölksyratröskel och ligga längre i en högre fart och hantera de explosiva momenten när musklerna jobbar utan tillgång till syre.

Skidstjärnan fystränare Stefan Thomson, med erfarenhet från hockeysidan där de fysiologiska kraven är andra med högre inslag av anaerob träning, kom med lösningarna.

– Vi började att jobba med de anaeroba systemen. Vi såg att vi kunde belasta Charlotte på en högre nivå rent fysiologiskt än vad som var möjligt i skidåkningen, berättar Stefan Thomson.

De har efter hand hittat träningsmodeller där Charlotte Kalla kan, enligt Magnus Ingesson, komma upp fem enheter högre i laktat.

Det har handlat om att springa uppför backe med stavar eller pass på gymmet där hon varierat intervaller på stakmaskinen med styrkeövningar med medicinboll och fria vikter. På skidorna finns alltid en viss glidfas även i de tunga backarna.

– Stakergon först och tre fyra minuter med olika övningar, för både ben och överkopp. Övningar som driver laktat. Och sprättande skidgång. Det krävs inte så mycket mer än vilja. Grispass, säger Ingesson rätt och slätt som konstaterar:

– Då kommer hon högre i laktathalt, mer än hon gör på ett maxtest på rullbandet. Det kan handla om 25 procent högre.

Utvecklat tester som varit vägledande

Passen har genomförts med regelbundenhet under långa perioder. Det har inte handlat om intervaller på hösten, som många skidåkare lutar sig mot.

Vad Charlotte Kalla helt enkelt har gjort är att träna för att trycka upp sin mjölksyragräns och öka sin tålighet för mjölksyran. Hennes tröskelfart, det vill säga när hon kör snabbt men ändå på ett sätt så kroppen klarar av att syresätta stumma muskler, har blivit högre.

Stefan Thomson:

– Laktat är inte till ondo. Du lär dig skapa energi av laktat. Det är en potentiell energikälla. Det är vetenskap, säger Stefan Thomson.

Teamet kring Charlotte Kalla följer noga utvecklingen med tester. Svaren vägleder dem rätt och var inte minst efter hjärtflimret förra hösten oerhört viktig. De kunde i testerna se att kroppen tagit mer stryk än de trodde från början.

Men testerna har också visat på en önskad effekt av den hårda träningen.

– När hon är i bra form får hon höga laktatvärden och kör hon tröskeltest är tröskeln väldigt hög också. Vi kan skjuta båda två. I somras såg vi att det går hand i hand, säger Magnus Ingesson som summerar utvecklingen kort och gott så här:

– Du kan gå hårdare i början och du kan fortsätta utan att dö.

Tre OS-fakta om längdskidor 00:45

Snabbaste vägen till största och bästa nyheterna – ladda hem Sportbladet app (iPhone)
Snabbaste vägen till största och bästa nyheterna – ladda hem Sportbladet app (Android)