Ros: Vore jag Dif:are skulle jag önskat mig 15 miljoner i julklapp

SPORTBLADET

Det är julklappen och beloppet som behövs för att Djurgården ska ha chans på roliga minnen igen

1 av 3

Djurgårdens var på väg mot ett nytt klubbrekord i antal förluster i rad.

Då kom segern – mot Asplöven.

Men färden tillbaka till SHL är så otroligt lång och jobbig för Djurgården att det är lättare att sälja sand i Sahara.

Foto: Sportbladets krönikör Tomas Ros.

Satt på pressläktaren på Hovet på onsdagkvällen och tittade upp i det gråa slitna innertaket.

Fick flashback från våren 2010.

Då kokade det i arenan.

Final-serie mellan HV71 och Djurgården.

En episk SM-final där fem av sex matcher gick till sudden death.

Stefan Liv och HV vann till slut final sex på Hovet och bärgade guldet inför 8094 åskådare i Djurgårdens hemmaborg.

Då föll Djurgården med flaggan i topp.

Man var i hockeyns absoluta finrum och fick applåder lite överallt i hockeysverige.

Det var då.

Från fest till pest

Nu skriver vi 2013 och Djurgården spelade på onsdagskvällen mot Asplöven från Haparanda.

Fest 2010 till pest, nåja, 2013.

Och spelet på isen var inte det bästa på onsdagskvällen. Djurgården är inne i en dålig trend och man märker hur krampaktigt spelet är på isen för SM-tvåan från 2010.

Passningarna sitter inte där.

Tilltänkta poängplockarna Sörensen, ett mål på onsdagskvällen, och Guter har torka och backarnas uppspel funkar inte.

Djurgården hade inför matchen mot Asplöven sex raka förluster och matchen inleddes med ett baklängesmål, nästan direkt. Djurgården förde matchen, men i powerplay stack Haparanda-laget upp och gjorde 0–1.

Lite sådär typiskt för Djurgården den senaste månaden.

Det vill sig inte. 

Det hänger sig.

Allt är inte på plats.

Spelarna snackar efter matcher och coach Zabel och Nyman ritar på tavlor för att dunka in kunskap, förändringar och rätta till fel.

I den andra perioden plöjde Dustin Johner in 1-1-målet i powerplay. Han jublade som att han vunnit National Midget Championship i Kanada.

I den tredje perioden blev det en målorgie och båda lagen gjorde tre raka mål i powerplay/shorthanded.

Symboliskt för drabbningen

Fem av målen i matchen kom i den spelformen och på något sätt är det symboliskt för drabbningen. Varken Haparanda och Djurgården hade kunskap att producera fem mot fem. Det behövdes ett powerplay för att det skulle bli farligt.

Snöpligt och typiskt för Djurgården kvitterade Asplöven till 3-3 90 sekunder före slutet. Så tungt det är för Djurgården just nu.

I sudden death gjorde Nils Andersson 4-3 och förlustsviten är bruten.

I alla fall lite glädje för hemmalaget.

Nu har Djurgården alltså brutit den dystra trenden och mörka november är ett minne blott, den månaden som innehöll sex raka förluster.

Men en seger, speciellt på övertid, är inget trendbrott, speciellt inte som spelet såg ut på onsdagskvällen.

Behöver spetskvalitet

Jag har sagt det tidigare. Laget behöver spetskvalitet och en målvakt som stänger matcherna, det klarar inte Mattsson eller Reideborn.

Tomten kommer 24 december och vore djurgårdare skulle jag önska mig att den rika falangen med gruppnamnet Djurgårdens Hockeyintressenter hostar upp 15 miljoner kronor och öronmärker julklappen till "nyförvärv".

Det är det beloppet som behövs för att Djurgården ska ha en riktig chans att få roliga minnen igen.

Som våren 2010 och den fantastiska finalserien mot HV71.

●●●

4879 åskådare såg matchen mellan Asplöven och Djurgården.

Djurgårdens publik är fantastisk och fanatisk.

Klass.

Bästa hockeypubliken i Sverige.