Supermaktens fall

Därför är ryssarna inget hot längre i stora lagsporterna

SPORTBLADET

MOSKVA/HALMSTAD. Sovjetunionen kollapsade 1991.

Två decennier senare har den ryska idrotten rasat ihop – inte bara på grund av den systematiska dopningen.

Den ryska björnen är inte längre ett hot i stora lagidrotter som till exempel handboll och basket.

Sportbladet har varit i Moskva för att försöka ta reda på varför.

I kväll i St Petersburg spelar de svenska handbollsherrarna den första av veckans två EM-kvalmatcher mot Ryssland.

På 1990-talet var det här ett supermaktsmöte inom handbollen. Sverige och Ryssland möttes då i sju mästerskapsfinaler.

Det gör man inte längre.

Sverige är nu tillbaka där man ”hör hemma” sett till storlek på landet och handbollsnationen – strax bakom de fyra-fem stora nationerna.

Då är Rysslands ras större och mer uppseendeväckande med tanke på hur man var en av dominanterna under 30 år från början av 1970-talet och framåt – även om det var som Sovjetunionen de första 20 åren.
Medan Sverige var framme i VM-semifinal 2011 och OS-final 2012 har inte ryssarna varit bättre än sexa i ett mästerskap sedan OS-bronset 2004.

Man har inte ens lyckats kvala in till de två senaste olympiska spelen och i det pågående EM-kvalet har man bara två kryss mot Montenegro och Slovakien, två lag som Sverige avfärdat lätt.

Missade både VM och OS

Men handbollsherrarna är inte ensamma i Ryssland.

Vi ser samma trend i basket.

Sovjetunionen dominerade basketvärlden både på dam- och herrsidan i 40 år tills järnridån föll (och NBA-proffsen fick vara med i OS). Men också efter landets kollaps 1991 radade man upp basketmedaljer i OS, VM och EM.

Men efter OS-bronset 2012 har basketherrarna gjort fiasko gång på gång. Man kvalade inte ens in till senaste VM (2014) respektive OS och i de två senaste EM:en har man blivit 13:e och 15:e. Damerna har nästan exakt samma resultat och missade kval.

Vattenpolo är en annan sport där Sovjetunionen var en stormakt både på dam- och herrsidan och där sedan Ryssland lyckades hålla uppe nivån fram början av 2000-talet. Men de senaste åren har man knappt tagit en medalj även om damerna slog till med ett brons i Rio-OS.

1 av 3 | Foto: Torbjörn Ekebacke/Aftonbladet
Volleyboll-EM 1989 i Stockholm.

I volleyboll har man stått sig bättre på både dam- och herrsidan, även om man de allra senaste åren tappat där också. Men herrarna slog till med ett OS-guld så sent som 2012 och damerna är alltjämt bäst i Europa.

I ishockey slåss Ryssland fortfarande om medaljerna men man är inte i närheten av att vara så överlägsna som under CCCP-tiden.

I fotboll spelade Sovjetunionen EM-final tre år före landets sammanbrott. Förutom semifinalen 2008 har Ryssland inte varit bland de åtta bästa i ett EM. I Frankrike i fjol slutade man näst sist. Bakom sig hade man bara ett annat av de ex-sovjetiska länderna – Ukraina. I VM har Ryssland missat två av de fyra senaste slutspelen och i de andra två har man blivit 23:a och en 24:a.

Sen har vi ingen regel utan undantag och i det här fallet är det handbollsdamerna som, efter tre raka VM-guld på 00-talet tog OS-guld i Rio i fjol, vilket var den första medaljen under detta decennium.

Men trenden är annars tydlig: Ryssland har de senaste åren gått från att vara en supermakt i flera av de stora lagsporterna till att knappt ta några medaljer längre och, i vissa fall, inte ens kvala in till mästerskapen. Och i de här sporterna är inte den systematiska dopningen en förklaring, som det är i många av de individuella idrotterna.

Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
Dmitrij Torgovanov, förbundskapten för Rysslands herrlandslag i handboll.

Tappat 90 procent av spelarna

Sportbladet har träffat ett par stora, ryska profiler och frågat vad det beror på.

– De sista åren innan Sovjetunionen splittrades fanns det över en miljon handbollsspelare, nu är det bara 100 000 i Ryssland, säger Dmitrij Torgovanov.

Han spelade många av de där handbollsfinalerna mot Sverige och är numera förbundskapten för herrarna.

– Under Sovjettiden spelade 3,5 miljoner organiserad basket, i dag i Ryssland är de mindre än en miljon, säger Vladimir Gomelski, som Sportbladet träffar i en hotellobby i Moskva.

Han är en av Rysslands främsta basketexperter i dag. Han kommenterar i tv och skriver kolumner. Han är son till Alexander Gomelski, legendarisk förbundskapten under nästan 30 år och den kanske främste tränaren basket-Ryssland haft. Gomelski junior har fyra ligaguld som spelare i CSKA Mosva från början av 1970-talet och har också varit tränare.

Sovjetunionen är inte samma sak som Ryssland förstås så man ”tappade” därför tusentals, för att inte säga hundratusentals, spelare till Ukraina, Vityssland, Baltikum och de andra gamla sovjetrepublikerna när Sovjetunionen splittrades.

Mycket erfarenhet och kunskap hamnade också i de här länderna.

– Den litauiska basketskolan var den bästa i gamla Sovjet och är i dag fortfarande en av de bästa i hela Östeuropa, säger Gomelski.

1 av 3 | Foto: Aftonbladet. Arkivbild.

Torgovanov:

– I handboll hade vi förutom den ryska skolan till exempel den ukrainska, vitryska och georgiska. Tiblisi i Georgien var ett riktigt handbollsfäste.

Men de här gamla sovjetrepublikerna har haft svårt att hävda sig på egen hand med undantag för Litauen i basket kanske. Georgien är till exempel ingenting i handboll.

Tränarna började köra taxi

Men i flera av sporterna lyckades Ryssland hävda sig i tio-femton år efter att järnridån föll.

– Men den generationen var fostrad i det sovjetiska systemet, säger Torgovanov,

Det är helt enkelt först nu, 25 år efter att det hände, som vi ser de verkligt fullskaliga effekterna i toppidrotten efter Sovjets kollaps.

Foto: Johan Flinck/Aftonbladet
Vladimir Gomelski, basketexpert.

– I Sovjetunionen fanns det 20 idrottsinstitut som var inriktade på basket, i dag finns det bara fyra kvar i Ryssland, säger Gomelski.

Man tappade till exempel flera generationer duktiga ungdomstränare när staten inte längre avlönade dem.

– De började i stället köra taxi eller ta andra jobb för att kunna försörja sina familjer. I dag är det lättare att få fram pengar till en ny baskethall än hitta tränare som duger, säger Gomelski.

Flera av de etablerade tränarna sökte sig på 1990-talet också till andra länder när Sovjetunionen föll och man fick möjlighet att åka utomlands.

Bolltalangerna väljer allt oftare fotboll och ishockey, som fortfarande är populära i Ryssland.

– Förr var basket den tredje eller fjärde största sporten, nu är den på tionde plats.

Förr slank knappt några talanger alls igenom det finmaskiga nätet i det väldiga landet. Nu råder det brist på scouter. Talangfabrikerna har slutat producera sedan länge och förbunden är misskötta.

– Systemet fungerar inte längre. Talangerna upptäcks för sent numera, säger Gomelski.

Behöver få ut fler spelare i Europa

Medan nästan hälften av spelarna i topplagen i basket är importerade och många av topptränarna kommer från utlandet finns det knappt några utländska spelare eller tränare alls i herrarnas handbollsliga. Det internationella utbytet är för litet.

I basketen, med alla sina välavlönade importer och utländska tränare, hävdar sig de ryska klubbarna (framför allt CSKA Moskva) fortfarande mycket bra i Euro League.

Då har klubbarna det mycket tuffare i herrhandbollen.

I Champions League var Chekhovski Medvedi framme i semifinal 2010 men numera är man inte med i a-divisionen utan slutade sist i en av b-grupperna med ett lag utan en enda utländsk spelare. Dessutom är det mycket få ryska spelare i de stora klubbarna i Europa.

– Vi behöver få ut fler spelare i de europeiska ligorna, säger Torgovanov.

Det är svårt att se någon ljusning inom herrhandbollen.

Sedan UVM-guldet 2001 har Ryssland inte varit framme i en enda semifinal i UVM, UEM eller JVM på pojksidan medan man på flicksidan radar upp finaler.

– Förr fick ungdomsförbundskaptenerna sparken om man inte gick till final. Nu är man glada om man kvalar in till turneringarna. Där måste vi flytta fram positionerna och så behövs det framgångar för a-landslaget för att locka ungdomar till handbollen igen, säger Torgovanov, som menar att volleybollsporten har gjort det bra och därför håller sig kvar i toppen.

– De har skapat en volleybollkultur i flera mindre städer.