”Precis det här som formel 1 behöver”

SPORTBLADET

Det snackas om kaos, kollisioner och ordkrig.

Jag skulle vilja säga att det snackas om F1.

Precis det som sporten behöver.

Du behöver antagligen inte gå längre än till dig själv. Vilken typ av F1 vill du se?

Jag antar att du inte svarar snabba bilar på ett pärlband och förare som är så mediatränade att Kimi Räikkönen framstår som ett språkgeni.

Det svaret hade jag aldrig gett dig.

I stället hade jag fått något drömmande i blicken och pratat om James Hunt och Niki Lauda, Alain Prost och Ayrton Senna, Michael Schumacher och Mika Häkkinen eller Jac Villeneuve till dess att du fått skavsår i öronen.

Det är dueller som alla motorsportfans minns. Dueller som pågick på banan, vid sidan av den, i media och i verkligheten. Det är dueller som lyft en sport, som skapat hjältar och ikoner. Det är de duellerna som många av dagens F1-älskare fortfarande pratar om.

Och det är den nivån som duellen mellan Sebastian Vettel och Lewis Hamilton har chansen att nå.

Ska vara en förebild

Incidenten i Baku – där Mercedes VM-tvåa Lewis Hamilton bromsade in inför omstarten vilket ledde till att VM-ledaren Sebastian Vettel först körde in Hamilton, blev förbannad och sedan knuffade till brittens bil – är naturligtvis inte vacker. Det är ingenting som en förebild ska göra, men det är någonting som ändå kan hända i kampen om VM-titeln.

Det är någonting som kan hända när fajten är på den nivån att den kan bli legendarisk.

F1 behöver, precis som alla andra idrottsgrenar, hjältar och hjältar är mänskliga – i alla fall ibland. Vi minns hur Michael Schumacher kutade in i McLarens garage och skällde ut David Coulthard på Spa 1998, vi minns också hur han förlorade VM-titeln efter en osportslig incident i Jerez 1997. Trots det är han en hjälte.

Befriande när bilden spricker

Som F1-förare var han en talang utöver det vanliga, men samtidigt var han en människa med fel och brister. Det hände grejer på och utanför banan och i vår värld där fotografier retuscheras i det oändliga, där teamen släpper ut pressreleaser med citat istället för att låta förarna möta medier och där PR-agenter väljer exakt vilken bild en förare ska förmedla är det befriande när den bilden spricker.

För det är det spruckna idealet vi pratar om. Plötsligt skriver vi flera sidor F1 i tidningen och vår diskussion gör att loppet lever kvar i ännu ett dygn.

Det är precis just det som F1 2017 behöver.

▪▪▪

Har du skrattat åt Lance Stroll? 18-åringen som fått en F1-sits av sin stenrike pappa? Då är du inte ensam - det gjorde paddock också. Under sex lopp fick Stroll stryk av kollegan Felipe Massa och tog inte en poäng. Nu har han plötsligt tagit 17 på två lopp, är tre poäng efter Massa i VM och i Baku blev han den yngsta nykomlingen någonsin att ta sig upp på prispallen.

Nog för att det var ett kaoslopp och han hade en stor dos tur – men han hade 17 man bakom sig. Det kan ingen ta ifrån honom.

▪▪▪

Det blev en poäng för Marcus Ericssons team. Det var en seger för Sauber, men en stor förlust för svensken.

Han fick order om att släppa förbi teamkollegan Pascal Wehrlein så att denne skulle hålla undan för McLarens Stoffel Vandoorne som hade bra fart bakom Wehrlein. Detta ledde till att tysken kunde ta sin femte poäng för året medan Ericsson nollade, för 36:e F1-loppet i rad.

Marcus var återigen en teamspelare och följde ordern, han är en otroligt juste och lojal kille som sätter teamet främst. När det gäller den tävlingen är han en fullpoängare.

Tyvärr är det inte det som VM i formel 1 handlar om. Där gäller det att ta poängen på banan, inte vara fältets justaste förare.

Se fler höjdpunkter på viasatsport.se och matcherna i sin helhet på Viaplay.

ARTIKELN HANDLAR OM