Framgången är resultatet av en klassresa

SPORTBLADET

”Han är ett bevis på att det inte går att åka i gräddfil till framgång”

Foto: Rolf-Göran Bengtsson kämpar med att laga en gammal traktor på sin gård 1997.

QINGDAO. Han har aldrig fått någonting gratis.

Motgångarna har stärkt silverryttaren Rolf-Göran Bengtsson på vägen till världstoppen.

– Han är ett bevis på att det inte går att åka i gräddfil till framgång, säger svenska hopplandslagets förbundskapten Maria Gretzer.

Att det var Rolf-Göran Bengtsson, 46, som tog Sveriges första individuella medalj i hoppning sedan 1932 var inte förvånande. I Aten var han där och nosade på pallen, då blev de en fjärdeplats. Rolf-

Göran Bengtsson har också ett imponerande facit i internationella tävlingar.

Det är en karriär som började i Södra Sandby i Skåne på 70-talet.

Rolf-Göran Bengtsson har själv berättat att han tyckte att det var roligt att titta på de som mekar med maskiner när han var liten. Men bondpojken trivdes också bra på hästryggen. Fadern tävlade både i fälttävlan och hoppning och den nyfikne grabben började rida. Efter några år spred sig ryktet om hans skicklighet och snart stod hästägarna i kö för att ”Roffe” skulle rida deras hästar.

På tävlingarna i Skåne försenades programmet ofta då man fick vänta medan Bengtsson bytte häst. Han red i princip alla hästar i fältet.

– Av tio placerade hästar en gång så red Peter Eriksson och jag allihop, har han berättat.

Det är en bakgrund som gjort honom till världens troligen mest mångsidige ryttare med en enorm respekt i branschen

och vännen samt landslagskollegan Peter

Eriksson var först att hylla i går.

Gick den hårda skolan

Men Rolf-Göran jobbade länge i ekonomiskt motvind. Han slet som egen företagare i Södra Sandby, höll föredrag och tog hand om andra personers hästar för att få allt att gå runt.

– Det snackas mycket om pengarna inom ridsporten. Men de som lyckas är de som jobbar utan egna stora resurser, som inte köper sig framgång, säger Maria Gretzer.

Rolf-Göran har gått i den hårda skolan.

Den tuffaste lektionen, motgångarna som format honom till den han är i dag, fick han under sin tid i Holland.

Det var 1997 som Rolf-Göran Bengtsson bestämde sig för att bryta in på en ny väg. Han fick anställning hos hästhandlaren Jan Tops i Holland.

Rolf-Göran förde två hästar, Roofs och Pialotta, till den yttersta världseliten. Men båda gångerna sålde Tops dem just före mästerskapen – OS 2000 respektive VM 2002 (Roofsaffären gick dock aldrig igenom så Tops själv dök upp på OS på hästen).

– De två värsta ögonblicken i min karriär, säger Bengtsson.

– Nederlagen har gjort honom hård, säger Maria Gretzer.

Värdefulla kontakter

Under tiden hos Tops lärde han känna den mexikanska hästhandlaren Afonso Romo. Deras vägar skulle korsas senare igen.

Efter fem år i Holland bröt Rolf-Göran Bengtsson upp. Han ville stå på egna ben. De värdefulla kontakterna till den internationella ridsportens elit hade han etablerat hos Tops. I denna vevan ringde den före detta danska förbundskaptenen Bo Kristoffersson. Han bjöd på några idéer och tipsade om en vackra anläggningen i Breitenburg utanför Hamburg, i anslutning till familjen Rantzaus slott i norra Tyskland.

På ridbanan som numera är hans arbetsplats gjorde Rolf-Göran Bengtsson en av sina första internationella tävlingar för 25 år sedan och greve Breido Rantzau kände Rolf-Göran sedan dess.

Inför OS i Aten fick Rolf-Göran Bengtsson ett erbjudande av Afonso Romo. Samarbetet inleddes och bär nu frukt.

Afonso Romo föder upp hästar i Mexiko och är svenskens stora sponsor. Han har tio av Romos hästar i gång i sin verksamhet. Rolf-Göran kan välja – och välja bort.

När han i går efter silvret berättade om sin lycka tog han – med Rolf-Göran mått mätt – till stora ord.

Men i vardagen är den 46-årige skåningen med en lätt tysk accent på svenskan en person som inte tar onödig plats.

– Han är väldigt ödmjuk. En lagmedlem, säger Maria Gretzer.

Han har på pappret gjort en klassresa – från om inte koja till slott, så bondgård till slott.

Men rötterna till framgång är fortfarande förankrade i den skånska myllan.

ARTIKELN HANDLAR OM

Sommar-OS