Wennerholm: Stänga av var rena justitiemordet

Foto: TT
Legkov
SPORTBLADET

Idrottsdomstolen CAS friar 28 av de ryska idrottare som blev avstängda på livstid av IOK i höstas.

Och jag är inte ett dugg förvånad.

Sensationen hade varit om CAS slagit fast de avstängningar som IOK delade ut så obegripligt lättvindigt.

Jag har aldrig kunnat komma ifrån känslan av justitiemord när IOK valde att stänga av så många ryssar på livstid, trots att de aldrig åkt fast för dopning.

Jag är inte det minsta överraskad över att CAS väljer att fria dem.

Det fanns inte minsta bevis att de varit dopade. Allt byggde på indicier och att den ryska visselblåsaren Grigorij Rodtjenkov pekat ut många av de som stängdes av.

Den ryska antidopningchefen som dubbeljobbade och även var arkitekten bakom den systematiska dopningen av ryska idrottare.

Skidåkaren Alexander Legkov var en av dem som Rodtjenkov pekade ut och det fanns också skrapmärken på flaskorna med hans urinprov som samlats in under OS i Sotji 2014.

Rena justitiemordet

Men hade Legkov något ansvar för att flaskorna manipulerats på Wadas och IOK:s dopninglaboratorium i Sotji? Hade han något ansvar för vad som hände med det urinprov han lämnat och släppt ifrån sig till IOK:s officiella kontrollanter?

Det var frågorna som Legkov själv ställde när han bedyrade sin oskuld.

Sanningen kommer vi väl aldrig att få veta, men jag stod på Legkovs sida redan där,

Att stänga av honom var rena justitiemordet.

Om han sedan varit dopad eller ej har inte med saken att göra, så långe det inte är bevisat. För vem kan man egentligen lita på i dessa dagar?

Och hur mycket kan man lita på visselblåsaren Grigorij Rodtjenkov, som numera håller sig gömd i USA och kommer med avslöjande efter avslöjande?

Han är huvudperson i den utmärkta dokumentären Icarus, som fortfarande går på Netflix. Se den, Jag har sett den ett par gånger om.

Hur trovärdig är han?

Där framstår han som en ganska besynnerlig person, även om det mesta han avslöjat kring fusket vid OS i Sotji visat sig stämma.

Men när han gick ut och sa att alla ryska friidrottare varit dopade i OS i Peking 2008 undrade jag hur trovärdig människan egentligen är.

Hade det varit så borde det varit som i fornstora dagar, då gamla Sovjet och DDR rensade medaljborden i friidrott vid OS. Ja, vi ska inte glömma gamla dopningnationen USA som spelade i samma liga.

Tar vi OS i Söul 1988, som var dopningens guldålder och verkliga höjdpunkt, var de här tre nationerna helt överlägsna.

USA toppade friidrottens medaljliga med 13 guld och totalt 26 medaljer, dåvarande Sovjet var tvåa med 26 och DDR trea med 27 och färre guld än de övriga. Sedan var det ett jättehopp till Storbritannien som tog åtta medaljer.

Man behövde inte vara Einstein för att lista ut vad det berodde på.

I Peking var ett, enligt Rodtjenko, totaldopat Ryssland nere i tio medaljer och slagna av både Kenya och lilleputtlandet Jamaica med 2,9 miljoner invånare jämfört med Rysslands 244.

För att inte tala om USA som var helt överlägsna i medaljligan i Peking med sina 25 medaljer, femton fler än ryssarna.

Kan inte stänga av på lösa grunder

Jag får inte det att gå ihop, även om det försvunnit ett gäng stater som ingick i det forna Sovjet.

Det känns inte trovärdigt.

Och sanningen är naturligtvis att fler än ryssar dopar sig i en idrottsvärld som aldrig kommer att bli helt ren och där idrottare alltid kommer att chansa på genvägar gill framgång. Den aspekten verkar ha fallit i glömska just nu då alla fingrar pekar på stora, stygga Ryssland.

Men det CAS visat med sin dom är att det inte går att stänga av folk på livstid på så lösa grunder som IOK gjort. Jag kom aldrig ifrån känslan att det var en ren hämnd för att de blivit så grundlurade vid OS i Sotji.

Nu är väl OS kört för de flesta av de friade ryssarna, då den friande domen kommer så sent och på tröskeln till spelen.

Det fanns väl en tanke med det känns det som.