Det luktade plötsligt skid-VM på friidrotts-EM

Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY
SPORTBLADET

GLASGOW. Andra EM-dagen är över och trots en svensk medalj är det Norges underbarn ​Jakob Ingebrigtsen som sitter kvar i skallen.

Han lekte hem segern på 3000 meter, blev inne-EM:s yngste guldmedaljör genom tiderna och sprang hem Norges första guldmedalj någonsin.

Tio minuter kom nästa då Karsten Warholm tog guldet på 400 meter.

Det luktade plötsligt skid-VM här ett tag.

Melker Svärd Jacobsson ska naturligtvis hyllas för sitt stavbrons, där han på klassiskt och bragdartat vis gled över 5.75 i sitt sista försök på höjden.

Skåningen har kämpat länge för den framgången.

Men det bleknar en aning jämfört med Norges egen Usain Bolt.

Det känns nästan så när man ska jämföra Jakob Ingebrigtsen med någon, i alla fall om man talar om hans åldersklass.

Han lekte hem 3000 meter och han kommer säkert att leka hem 1500 lika lätt på söndagen.

I fredags sprang han försök i båda grenarna och var var knappt andfådd efter.

Det var väl inte många som tänkte på att svensken Jonas Lenaderson sprang in på en fin femteplats bakom det norska underbarnet.

– Jag mötte honom redan här han var sexton och tänkte att jag kan väl inte förlora mot den där skitungen. Men det gjorde jag. Nu känns det nästan skönt att han blivit så bra, berättar Jonas.

Jakob Ingebrigtsen är ett fenomen och även medtävlarna måste lägga sig platt inför 18-åringens extrema talang och vinnarskalle.

Jonas Leanderson kan inte sätta fingret på vad som gör honom så bra, men det handlar ju om en hel löparfamilj där även storebröderna Henrik (som tog bronset bakom Jakob) och Filip håller internationell toppklass.

– Ja, det är något speciellt med den där familjen. Man kan jul inte ge cred till Norge, då det handlar om en enda familj. Det inspirerande med dem är att man kan lite se på dem att de kommer att springa fort, som man kan med en kenyan eller kunde med Jim Ryan. De går ju att se att vissa har perfekta kroppar för att springa bra.

– Men tittar man på Jakob så har han ju tjockare vader än vad jag har. Men han har något unikt här inne, säger Leanderson och klappar sig på bröstet.

– Sedan springer han finast av de tre bröderna, så han har även den ytter mekaniken,.

Jag kan bara konstatera att Norge har en storstjärna som de kommer att leva länge på. I framtida EM, OS och VM och i över ett decennium.

Det blev ju en stavmedalj ändå

Det har ju Sverige också i Armand ”Mondo” Duplantis, som inte kunde åka till inne-EM, då det krockade med skoltävlingar i USA.

Men det blev ju en stavmedalj ändå, genom Melker Svärd Jacobsson som tog sin första mästerskapsmedalj som senior.

Jag har varit inne på det svenska stavundret tidigare och Melkers träningskompis Michaela Meijer är i damfinalen på söndagen.

De två som fått stå i skuggan av Mondo och Angelica Bengtsson.

Nu har Sverige fyra hoppare som har en chansen att ta sig till final även i de stora mästerskapen och även unga Lisa Gunnarsson kan snart vara där.

Att Angelica Bengtsson floppade i stavkvalet ser jag mer som en tillfällighet.

Hon har redan visat en ny nivå med sitt svenska rekord på 4.81.

Jag är också glad över att se Irene Ekelund tillbaka på allvar.

En av de gladare svenskarna i detta EM, trots att hon var chanslös redan från början och som väntat åkte ut i en semifinal på 60 meter.

Men hon är tillbaka, hon mår bra och kroppen är frisk igen.

Och alla vet vad hon kan när hon är som bäst.

Det är bara att hoppas att det fortsätter så.

avMats Wennerholm