Holm: Ingen rubbar Västerås

Foto: Västerås fyllde på prisskåpet med ytterligare en pokal.
SPORTBLADET

Det skulle bli Villa Lidköpings år, men i finalen skrinnade laget in i en grönvit jätte.

Ingen rubbar Västerås SK.

Grattis till det 20:e SM-guldet.

Det var dagen då Mikael Arvidsson tog på sig festkostymen och Lidköpings alla bussar rullade mot den kungliga huvudstaden, fyllda med Villa-supportrar och gulddrömmar som grott sedan klubben bildades 1934.

När klockan visade 15.46 och spelarna skrinnade ut på isen hade fansen intagit Tele2 Arena och förvandlat den ena kortsidan till ett böljande blåvitt hav.

De sjöng, de viftade med flaggor och halsdukar, de klappade händerna och visade tänderna. Det var till den framgångstörstande horden David Karlsson talade, eller snarare skrek, före avslag:

– Tillsammans hjälps vi åt och skriver historia i dag, vrålade Villa-kaptenen.

19 skulle bli 20

Efter tre förlorade SM-finaler fanns det inget alternativ för Villa Lidköping. Johan Esplund hade flyttat hem. Guldbygget var klart.

Johan Sixtensson, tränaren, var lika segerviss som alla andra. Vad talar för Villa Lidköping? Han behövde bara ett ord för att svara på frågan.

– Allt.

På motsatt sida, över VSK-klacken, hängde en banderoll med ett budskap som inte kunde feltolkas:

MESTA MÄSTARNA.

19 titlar skulle bli 20, och det var det lagkaptenen Magnus Joneby uttryckte i sitt tal till supportrarna.

Som att lämna en stafettpinne

När krutröken lagt sig och domaren Roland Fager satte i gång matchen fortsatte det bölja, både på läktarna och isen. Finalen inleddes i ett vansinnigt tempo och spelet gick fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Det var som om lagen lämnade över en stafettpinne efter varje avslutat anfall, men det skulle dröja innan målen trillade in.

VSK-målvakten Andreas Bergwall storspelade, och den ende som lyckades överlista Villas Jesper Thimfors före pausvilan var Tobias Backman, och de är mycket riktigt lagkamrater. Det var svårt att inte tycka synd om vänsterbacken, som fick ett Oscar Gröhn-signerat inspel på skridskon och fick se bollen gå i mål.

Spelet blev öppnare, men lika svängigt, i den andra halvleken och när Patrik Sjöström dundrade in frislaget som betydde 2–0 började nog klubbchefen Micke Campese fundera på hur han skulle få rum med en 20:e SM-pokal i det redan välfyllda prisskåpet.

Fanns bara en utväg

Vad talade för Villa Lidköping i det läget? Allt och ingenting. För klubben fanns bara en utväg, och mycket riktigt började spelarna som ska ta ansvar ta ansvar. David Karlsson stänkte omgående in 2–1 och Johan Esplund kvitterade.

Det blev inte roligare än så för Villa Lidköping. Ted Bergström gjorde 3–2 på hörna, Tobias Holmberg stänkte in 4–2 och Simon Jansson fastställde slutresultatet till 5–2.

Några SM-guld vinns inte på beställning, speciellt inte när det står en grönvit jätte i vägen.