Nystrand blir tränare: ”Vill hjälpa andra”
Publicerad 2012-07-28
...men först ska han ta OS-medalj
Svensk simning får kritik för att inte ta tillvara elitsimmarnas kunskaper.
En välkommen nyhet:
Efter OS ska Stefan Nystrand testa tränarjobbet.
Lite snabbare, lite mognare, lite mer harmonisk.
Fyra år efter ett kaotiskt Peking-OS är Stefan Nystrand tillbaka för att utmana världens snabbaste simmare igen, och om allt klaffar så vet han vad han vill ha med sig från finalen på 50 fritt om en vecka.
– Medalj. Är det nån gång jag har chansen så är det nu. Förutsättningarna nu är bättre än 2008. Men visst, jag kan lika gärna bli 17:e. Jag måste vara vaken, dricka rätt mängd kaffe, gå upp i rätt tid…
Fortsätter simma
Det här är Nystrands fjärde OS. Han är fortfarande bara 30 år, tänker fortsätta sin simsatsning – men i höst kommer han att ta ett nytt steg i sin karriär.
– Jag tänkte bli tränare, i Spårvägen. Jag ska ha en grupp, inget eget ansvar, men jag funderar på tränaryrket. Jag ska plugga, gå elittränarutbildningen. Jag känner ett drag att hjälpa andra, lite äldre, på elitnivå, säger han.
– Jag har samlat på mig mycket kunskap under 20 år. Jag har koll på elitdelarna i alla fall, och har en lite annorlunda filosofi jämfört med de flesta andra.
På vilket sätt?
– Inte så mycket kvantitet. Samma tidsmängd, men en annan träning. Det finns lite sådana aspekter.
Hur kommer det att fungera, rent praktiskt?
– Klubben hjälper mig. Jag kommer att träna tio timmar i veckan själv, få lite ekonomiskt stöd och plugga. Jag tänker alltså inte sluta. Det känns skitbra, jag kan inte få det bättre.
Överraskad Forsell
Stefan Nystrand kommer att arbeta med yngre talanger, i samarbete med sin egen tränare, förre förbundskaptenen Anne Forsell.
Forsell själv blev positivt överraskad när chansen dök upp.
– Jag blev jättesnopen, jag hade inte riktigt väntat mig det. Stefan ville veta om möjligheten fanns, och det gjorde det. Det ska bli spännande, säger hon – och ger samtidigt Lars Frölander rätt i kritiken mot svensk simning:
– Vi i klubbarna har inte varit så bra på att ta tillvara på vad elitsimmarna, de som varit med längst upp, har att erbjuda.
Nu tar en europa- och världsmästare sitt första steg över till tränarrollen, och han vet vad han kräver av sina simmare:
Att de inte är riktigt som han själv var.
– Jo… jag var ju inte urtypen för en perfekt adept när jag var yngre. Jag körde mycket på talang i början.