Skräcksiffrorna som klubbarna inte vill visa

Hälften av klubbarna kan bli av med elitlicensen: ”Det måste finnas nån jävla kamrer nånstans...”

SPORTBLADET

 Handbollsligan blöder.

 Sportbladets Johan Flinck har gjort den första riktiga granskningen av klubbarnas finanser.

Det är siffror som många klubbar inte vill ska dras fram i offentlighetens ljus.

 Vi kan förstå varför.

 Fler än hälften av klubbarna har stora skulder och riskerar att bli av med elitlicensen och tvångsnedflyttas.

Foto: Foto: Bildbyrån
ILLA UTE. Klubbarna i handbollsligan mår inte så bra som de vill ge sken av. Sportbladets granskning visar skrämmande siffror på hur det egentligen ser ut ekonomiskt.

Klubbarna i handbollsligan gick totalt sett minus förra säsongen.

Fler än hälften av dem har skulder som gör att de riskerar att bli av med sin elitlicens och degraderas.

– Det måste finnas nån jävla kamrer nånstans, säger Sture Kullman, ordförande i liganämnden.

Svenska Fotbollförbundet publicerar varje år en ekonomisk analys av de allsvenska klubbarnas ekonomier.

Inom svensk handboll har ­Peter Gentzel, vd för Svensk Elithandboll (SEH), under flera år försökt få klubbarna inom handbollsligan att låta SEH offentliggöra några nyckeltal i klubbarnas ekonomier för att öka transparensen. Men klubbarna har sagt nej samtidigt som några av dem tvingat spelare och personal att kraftigt sänka sina löner mitt under säsongen för att deras klubbar ska överleva när ekonomin är körd i botten.

Nu kan Sportbladet avslöja siffrorna från senaste räkenskapsåret (1 maj 2015–30 maj 2016) som så många klubbar försökt hemlighålla när Sportbladet gör den första riktiga granskningen som någonsin gjorts av ekonomin i samtliga handbollsligaklubbar.

Det är ingen rolig läsning på de flesta håll.

Slår vi ihop de 14 klubbarnas ekonomiska resultat gick ligan minus en halv miljon kronor ­förra ­säsongen (vilket skulle ha varit 1,25 miljoner minus om inte RIK hade räknat in värdet av en fastighet i sitt resultat).

Blott fyra klubbar är välmående med ett starkt eget kapital i ryggen: Kristianstad, Ystads IF, Sävehof och Alingsås.

Guif har också ett eget positivt kapital men det beror enbart på att den fastighet de äger, Guifhallen, värderas till 7,3 miljoner kronor. Hade man inte kunnat räkna in nettovärdet av den hade Eskilstunaklubben haft ett negativt eget kapital på 4,3 miljoner efter att ha gått med 1,9 miljoner kronor minus i fjol.

Ricoh står på plus/minus noll.

Övriga åtta klubbar, alltså fler än hälften, har ett negativt eget kapital, vilket betyder att de egentligen inte uppfyller kravet för den elitlicens som infördes 2005/06.

Ändå hävdar Sture Kullman, ordförande i liganämnden, som delar ut elitlicenserna, att det ser bättre ut nu än tidigare.

– Sedan liganämnden startade sitt jobb har situationen absolut blivit bättre.

Det är inte fler som ligger risigt till nu än tidigare år?

– Nej, det är det inte, säger Kullman utan att över huvud taget prata om enskilda klubbar.

Generösa reglerna

De flesta klubbar har haft sitt negativa kapital i ett eller fler år men har ändå fått vara kvar i handbollsligan. Anledningen är de generösa reglerna i elitlicensen som säger att om man visar upp ”en realistisk plan” för hur underskottet ska elimineras på tre år (vi kallar dem saneringsår hädanefter) så får man behålla elitlicensen.

Många klubbar klarar inte att i praktiken eliminera sina negativa egna kapital men man har nu hittat ett sätt att komma runt det, ”snygga till” sina siffror och därigenom rädda elitlicensen: de efterställda lånen (ibland kallade medlemslån). Det är oerhört givmilda lån från personer eller företag som i regel är räntefria och som inte behöver börja betalas tillbaka förrän det egna kapitalet är positivt igen. Detta är ett upplägg som godtas av liganämnden, som delar ut elitlicenserna.

– Det motsvarar ett aktieägartillskott i aktiebolagslagen, säger Kullman.

– Vissa klubbar har väldigt många givmilda personer runt sig som gladeligen betalar in pengar.

Men är det inte konstgjord ­andning?

– Det kan man tycka. De har då klarat av en likviditetssituation på kort sikt. Men de har inte klarat av sin soliditetssituation på lång sikt.

Av de åtta klubbar med negativt eget kapital har sex av dem efterställda lån i olika utsträckning (se faktaruta här intill).

– Vi har de regler vi har. Skulle man sätta tuffare mål och inte tillåta negativt eget kapital över huvud taget är det kanske bara sex–sju klubbar som klarar sig och då har vi ingen liga, säger Peter Gentzel.

Hammarby, som är inne på tredje saneringsåret, har nästan 4 miljoner i negativt eget kapital. Men då drygt 3,7 av dem utgörs av efterställda lån ska man bara gå plus med 232 000 i år för att få förnyad elitlicens.

Under luppen i elva år

Hammarby har varit under liganämndens lupp i princip sedan elitlicensen infördes för elva år sedan och redan varit igenom en saneringsplan på tre år.

Av RIK:s 1,4 miljoner kronor i negativt eget kapital är 900 000 kronor efterställda lån.

I det senaste ekonomiska resultatet, och därmed andra året på den ”realistiska handlingsplanen”, inkluderas en stuga man fått som gåva (efter att redan ha sålt den en gång till några ”gamla RIK:are” när krisen var som allra störst för några år sedan) och som i bokslutet värderas till 750 000 kronor.

Men målet med elitlicensen är väl att klubbarna ska ha en sund ekonomi?

– Absolut, säger Kullman.

Den känns inte så sund på många håll?

– Självklart är det så. Vi har en löpande dialog med många av klubbarna.

Kan en klubb sköta sin ekonomi hur som helst bara för att de har en fastighet som räddar dem år efter år?

– Nej, nej. Men jag kan inte ­berätta allting för dig om vad vi pratar om.

Är det någon klubb som riskerar att inte få sin elitlicens till nästa säsong?

– Absolut! Du har en parameter till: obetalda skatter. Har du det är du automatiskt rökt för då har du inte betalningsförmåga på kort sikt. Vi scannar av det varje månad.

Under elva år har bara en klubb blivit av med elitlicensen och degraderats – Aranäs 2013.

Drott hade också gjort det till årets ­säsong men åkte ut sportsligt ändå. ­Sedan har H43 gått i konkurs mitt under en säsong.

Var brister det?

– Du ska ha kompetens på de olika områdena när du tillsätter en styrelse. Alla är sportfanatiker. Det måste finnas nån jävla kamrer nånstans. Det måste finnas nån som håller i kostnader och intäkter och som bygger laget utifrån de förutsättningar som finns. Där har du ett väldigt stort problem, som jag ser det. De klubbar som gör uppryckningar får in en kamrer eller företagsledare, som rättar resultaträkningen efter intäkternas storlek. Där har det blivit bättre, säger Kullman.

ARTIKELN HANDLAR OM