Fansen - inte alltid ett stöd

SPORTBLADET

Frustrationen mot det egna laget får ofta våldsamma konsekvenser

1 av 2 | Foto: Michael Wagner
I Holland är fansen och klubbarna kända för att ha ett bra förhållande till varandra. Som Ajax-fansen och Zlatan som glatt hälsar på varandra.

Att fansen träffar eller vill träffa klubbens spelare är en ganska ny företeelse i Sverige.

Men runt om i Europa och övriga världen har det förekommit länge, även om det där oftare kan gå våldsammare till.

Att föra en dialog med spelarna som Hammarbys fans nu har gjort, förekommer i mycket liten utsträckning.

Sportbladets Johanna Garå har tittat närmare på relationen och attityden mellan fans och klubbar i några av de mest heta fotbollsländerna.

Sverige

Stuart Baxter tvingades uppleva det 1998. Några år senare var det Olle Nordins tur. Direkt efter slutsignalen av den tunga hemmaförlusten mot Halmstad begav sig ett 30-tal uppretade AIK-supportrar mot Råsundas spelaringång.

De krävde att få träffa huvudtränaren och under 45 minuter samtalade sex anhängare enskilt med Nordin.

Nu har temat blossat upp igen på grund av AIK:s svaga insatser i årets Allsvenska. En "klick" supportrar vill snacka med målvakten Daniel Andersson.

- Det är klart att det känns lite otäckt - ingen person tycker väl om att bli utsatt på detta sätt, sa Andersson då.

I Hammarby har fansen närmat sig på mer fredlig väg, och bjudit in sig tills samtal med spelarna, vilket välkomnades.

- Att ha en dialog mellan spelare och fans är nog unikt för Sverige och för Skandinavien, säger Lars-Åke Lagrell, ordförande för det svenska fotbollsförbundet.

Supportrar som vänder sig emot det egna laget är ett fenomen som breder ut sig i vissa länder i Europa och Sydamerika. Från enstaka incidenter pågår numera upprepade trakasserier mot spelare.

Här är några exempel:

Italien

Italien är det land där hot mot spelare och tränare är som mest utbrett. När det italienska landslaget återvända hem efter VM-förlusten mot Nordkorea 1966 bombarderades de med tomater av arga supportrar.

Nu för tiden tar fansen till tuffare tag. När den färgade holländaren Aron Winter, som för övrigt har mellannamnet Mohammed, skrev på för Lazio 1992 syntes graffiti som välkomnade "negerjuden" till klubben.

I mars i år, efter 1-5-förlusten mot Roma, fick Lazio avbryta träningen då 400 fans stormade planen. Kaptenen Alessandro Nesta, som utpekades som syndare, fick lugna ner fansen. Samma månad attackerades bland andra Dino Baggio och Lucas Castroman utanför ett hotell. Fansen kastade en rökbomb men ingen kom till skada.

Många andra lag har nästan lika dåligt rykte som Lazio. För fem år sen misshandlades Baribacken Paolo Annoni efter ett restaurangbesök och fördes blodig till sjukhus.

Fansen attackerade också spelare efter ett träningspass och tränaren Eugenio Fascetti fick ha poliseskort under stora delar av säsongen.

Daniel Andersson har varit med om fansens vrede.

När Venezia anklagades för att ha lagt sig i en match hånades och hotades spelarna som fick polisskydd när de lämnade stadion.

Inter Milans spelarbuss attackerades med bensinbomb i december 2000. Den studsade mot ett fönster och exploderar på gatan. I januari i år fick polis med tårgas stoppa missnöjda Fiorentina-fans.

Spanien

Det spanska samhället drabbades under lång tid av så mycket konflikter att fotbollen blivit helig för de flesta invånarna. I Spanien var det förhållandevis lugnt kring fotbollsarenorna fram till 1987 då radikala grupperingar, så kallade "ultras", bildades.

Spelarnas status är oerhört hög. På plan får de stå ut med buande och ett hav av vita näsdukar när åskådarna visar sitt missnöje. Byter de klubb är fansen inte nådiga. Luis Figo kommer alltid minnas sitt första besök till Barcelonas Camp Nou som Real Madrid-spelare.

AIK:s Gary Sundgren fick känna på fansens besvikelse i Spanien då hans Zaragoza åkte ur högsta serien. Då fick spelarna sitta tre timmar i omklädningsrummet eftersom 4 000-5 000 supportrar stod utanför i lynchstämning och kastade sten mot spelarfruarna.

England

I England bråkar fansen mest sinsemellan och fokuserar sig på att hata motståndarna. De är oftast lojala mot klubben och spelarna anses som heliga. Toleransnivån inom den engelska fotbollen är lägre efter upprepade huliganincidenter och lagstiftningen är tuff.

De som får utstå mest kritik är styrelserna och managerna. Eller spelare som går ut med att de vill byta klubb eller spenderar för mycket tid på nattklubbar. Icke-lojala spelare buas på plan men angrepp mot enskilda egna spelare förekommer sällan.

Holland

I Holland blev före detta Sparta Rotterdam-managern Frank Rijkaard i maj dödshotad efter att klubben åkt ur högsta divisionen.

I brevet, som också innehöll en kula, stod att om inte Rijkaard genast sa upp sig skulle det gå illa för både honom och hans familj.

Men för övrigt har klubbarna och supportrarna en öppen relation. Marcus Allbäck som spelade i Heerenveen tycker att han kunde gå friare i Holland än i Sverige. Fansen lät spelarna vara i fred och respekterade deras privatliv.

Tyskland

Det kan vara tufft för spelarna i tyska lag. Framför allt är det på matchdagar som fans visar missnöje. Hansa Rostocks förre tränare Friedhelm Funkel förespråkade defensiv fotboll och fick stå ut med mycket häcklande från hemmafansen innan han fick sparken i julas.

Sedan ett par år sen bjuds spelarna in på konstruktiva samtal hos supporterklubbarna.

Svenske Peter Wibrån tycker att det är något man får ta som spelare om det har gått dåligt för laget. Fansen visade sitt missnöje utan att hota och man skiljdes som vänner. För övrigt är det enstaka spelare i Tyskland som får stå ut med trakasserier på grund av rastillhörighet.

Sydamerika

Tio dagar efter att Colombia åkt ur VM 1994 sköts fotbollsspelaren Andres Escobar med tolv skott utanför en bar hemma i Medellin. Anledningen: hans självmål i 2-1-förlusten mot USA som betydde slutet för Colombias fortsatta spel i VM.

Numera händer det titt som tätt att spelare och tränare hotas i Sydamerika.

Brasilianska Flamengos spelare fick fly när supportrarna stormade en träning i mars i år.

Spelarna tog skydd i omklädningsrummet när arga supportrar brände av raketer och sprutade eldsläckare mot spelarna.

Johanna Garå