Sökes: Geisha

SPORTBLADET

OSAKA. Har du sett några geishor? frågar folk.

Har jag sett några geishor? Klart jag har. Och ännu värre: geishorna har upptäckt mig. Ensam geisha söker bonnläpp, eller hur det nu var...

Det var på en lättare buffé jag upptäckte dem. Ganska söta, ganska mejkade, ganska leende. Ganska lika de där kvinnorna man fascinerades av i Shogun och i diverse halvkonstiga reportage i tidningen Se från den tiden man var i en allt annat än geishafylld pubertet.

Jag fick prata med dem.

De var vänliga och sa att varken bönder eller bonnläppar numera håller sig med geishor. Inte ens krönikörer. De studera nationalekonomi och veterinärbiologi. Vi pratade lite om utbildningssystemet i Japan. Vi hade på det hela taget en rasande trevlig stund.

Särskilt jag.

Vem är populärast i svensk friidrott?

Det är en sån där fråga som vi i media brottas med.

Susanna Kallur, säger de som räknar klickar på nätsajterna. Sanna dominerar i nätpojkarnas världsbild.

Klüft, säger de som räknar pengar.

Holm, säger de som räknar tv-siffror.

Om jag säger Christian Olsson - vad säger ni då?

Holm kan dansa

Okej, vi tar dem en och en:

KAJSA BERGQVIST – hon har en lite stram utstrålning men hon har varit med sedan 1995 och levererat med en så jämn kontinuitet att ingen kommer i närheten. Inte ens Stefan Holm.

Kajsa har inte vunnit OS.

STEFAN HOLM – han dansar inte mer, tänkte jag tills jag gick på Stockholms Stadion häromveckan och han hoppade så rasande bra. Och där fanns plötsligt dansen. Underbar, lite töntig, lite rolig, lite rörande. En folkkär man med en ännu folkkärare pappa. Världsklass. OS-guld. Värmlänning. Men inte överlägsen. Långt ifrån. Inget VM-guld.

Men han borde jucka lite mer på mattan, det borde han.

CAROLINA KLÜFT – hon har slutat dansa. Men jag vet inte, efter 195 i går var hon så jublande glad att det nästan gav minnen från genombrotten. München. Birmingham. Jag tycker hon ska dansa mer. Rakt in i kameran. Rakt in i folkdjupen. Bli lite mindre mogen, Carro.

CHRISTIAN OLSSON – jag gillar en working class kille som tar sig hela vägen. Han fjäskar aldrig för nån, han går sin egen väg och han har den där egenskapen som jag vet att ingen i Landet-Mellanmjölk kan motstå:

Han är totalt överlägsen i världen.

Klüft värd 60 miljoner

SUSANNA KALLUR – vann Jerring-priset. Det är stort. Det visar att kärleken från Landet-Magda-Forsberg är enorm. Kallurs utseende och utstrålning är en unik historia. Dessutom pratar hon dalmål och ser ut som vi tror att våra mammor gjorde när de var 21.

Varumärkesexperterna Niklas Olovzon och Daniel Hegborn värderade samtliga deltagare inför VM. Resultat:

Carolina Klüft – 60 miljoner.

Susanna Kallur – 35 miljoner.

Kajsa Bergqvist – 25 miljoner.

Christian Olsson – 20 miljoner.

Stefan Holm – 15 miljoner.

Övriga? De måste visa mer för att bli värda de här summorna.

Det finns en konditori här i Osaka som heter Värmland, rapporterar blogg-Emil.

Kan det bli större än så?

Det tror jag inte.

Å andra sidan läser jag att Esa Pirnes i Färjestad har fått harpest (!), så helt ofarligt kan det inte vara att äta värmländska bakverk.

Blogg-Emil i går efter att ha lyft på sin t-shirt:

–Jag visste inte att man kunde lukta så här illa.

Det visste vi andra.

Japanska kvinnor håller alltid för munnen när de skrattar. Inte för att dölja dåliga tänder utan, vad jag förstår, för att dölja att de skrattar. Det är en mycket märklig tradition. Ett slags eftersläpande kvinnoförtryck.

Jag kom till Osaka i går och stoppades omedelbart av en nitisk vakt som misstrodde min sportighet.

–Vad ska du göra, sa han skeptiskt.

–Sport.

–Aah?

–Jag är journalist, sa jag.

–Ah, sport. You mean baseboll.

–Nej, friidrott. Track and field. VM... Här i Osaka.

–Ah, track and field, svarade han och det var uppenbart att han inte hade en aning om vad det var. Kanal ett, två och tre på tv spottar ut baseboll. Knappt ett ord om friidrott. Baseboll är religion och spelarna är anmärkningsvärt gamla. Det ser lite trevligt ut.

Vår stylist Wennerholm – själv iklädd en mycket delikat blå fjällrävenväst i ylle (!) och en vinröd (!) t-shirt av 1978 års modell – börjar te sig allt mer metrosexuell i sin framtoning. Gårdagens finaste scen var på den svenska presskonferensen när han tog till orda mitt under Susanna Kallurs stund.

–Vilken fin kjol du har, sa han.

–Va!? sa hon.

–Har du fått den av Linus, sa han.

–Va!? sa hon.

Vi andra slog spotskt ner blicken och tänkte att Mats nog har varit hemifrån lite för länge.