Israelsson imponerar på alla plan

SPORTBLADET

Men Gelfe förtjänar att åka ur nu

Foto: Alex och Israelsson fixade tre viktiga poäng Hammarby och Nanne Bergstrand.

Fem punkter från Hammarby-Gefle.

Foto: Sportbladets Per Bohman.

1. Gefle förtjänar att åka ur. Lamaste offensiven...

Vad har egentligen hänt med Gefle?

Visst, skadorna plågar budgetgänget, men det är inte så att det saknas allsvensk rutin i det här laget. Jens Portin, Jonas Lantto, Anders Bååth, Robin Nilsson och Dioh Williams; har samtliga tappat det?

Gefles match var – spelmässigt – det lamaste jag sett ett lag prestera i år. Innermittfältet är inte skickligt nog för att bygga eget spel, försvarsspelarna oförsvarligt slappa i uppbyggnadsspelet och anfallarna skapade (bortsett från målet) inte en enda farlig chans.

Gefle har alltså gjort åtta (8!) mål på tolv allsvenska matcher. Då förtjänar man att åka ur.

2. ...och det sämsta försvaret

För all del: Gefle får vara hur usla de vill i offensiven – men då måste åtminstone defensiven vara godkänd.

Det är den inte. Även försvarsspelet är statistiskt sämst i hela allsvenskan. Anders Bååth och Robin Nilsson är inga Andrea Pirlos på innermittfältet – det kräver ingen – men då får de ju i stället vara de mänskliga skördetröskorna vi lärt känna de senaste säsongerna.

Florén och Portin ser livrädda ut på ytterbackspositionerna och Martin Rauschenbergs (icke)agerande vid 0-2 är som hämtat från det NAC Breda-försvar som blev sönderfintade av Zlatan Ibrahimovic sensommaren 2004.

3. Unna dig Kennedy, Nanne

För ett par veckor sedan intervjuade jag en frustrerad Kennedy Bakircioglu på Hammarbys träningsanläggning. Det märktes tydligt att situationen – som petad lagkapten – tärde på honom. Kennedy är alltid ärlig, uttryckte uppriktigt hur dåligt han mådde, vilket Hammarbys sportsliga ledning inte uppskattade.

Hela våren har han tränat som central mittfältare, och mot Gefle fick han för första gången chansen på det sittande mittfältet.

Resultatet?

Strålande. Kennedy var aktiv, transporterade boll över stora ytor, var precis i passningsspelet och bestämd i närkampsspelet. Årets bästa match från veteranens sida. Prestationen visar att Nanne Bergstrand bör unna sig att – framför allt på hemmaplan – våga spela Kennedy centralt.

4. Israelsson imponerar på alla plan

Det går inte att underskatta Erik Israelssons betydelse för det här laget. Att "magneten" är den mittfältare med bäst tajmning i straffområdet i hela allsvenskan vet vi sedan tidigare, men det är inte målen som imponerar mest på mig.

I ett pressat och poängmässigt underpresterande Hammarby har Israelsson visat stora ledaregenskaper. När Nanne Bergstrand emellanåt riskerar att bli vresigt destruktiv, är skyttekungen tillsammans med Johan Persson den som hela tiden är konstruktiv, lugn och lösningsorienterad. Helt nödvändiga egenskaper när det stormar i en storstadsklubb.

5. Välbehövligt, Bajen

Efter sju raka utan seger så kom den, trepoängaren. Extremt välbehövligt för den allt mer stingslige Nanne Bergstrand, särskilt som vinsten kom mot en av seriens två räddningsplankor.

Det här betyder att Hammarby distanserar sig från nedflyttningsstriden (åtta poäng ned till Gefle) och att Erkan Zengins inte utvecklats till södra Stockholms egen Nostradamus än. Hans tvärsäkra profetia om ett – inom kort – Nanne-löst Bajen har sina poänger, men ligger nog inte fullt så nära i tiden längre.

ARTIKELN HANDLAR OM