David vs Goliat

SPORTBLADET

Wennerholm: Svenskarna gjorde årets bästa match – ändå är ingen säker på en OS-plats

1 av 2 | Foto: Nära – men ändå inte. På isen rubbade Sverige det stjärnfyllda ryska laget. Utanför rinken lever dock spelarna i vitt skilda världar.

Det sägs att Ilja Kovaltjuk fick dubbla lönen när han valde att flytta till KHL och St Petersburg.

Från 8,7 miljoner dollar i New Jersey Devils till 17,4.

Det motsvarar 114 miljoner kronor.

Ungefär vad hela den svenska truppen i Channel One Cup tjänar – tillsammans.

Det ger lite perspektiv på den match jag såg i går här i Sotji.

Sverige–Ryssland 2–3.

Det är siffror som inte har minsta gemensamt med lönekuverten.

Svenskarna gjorde sin bästa landskamp på hela säsongen och kedjan med Joel Lundqvist, Niklas Persson och Jimmie Ericsson hade fått uppdraget att stoppa superstjärnorna Kovaltjuk och Alexander Radulov.

Det gjorde de också.

Svenskarna slogs om en plats i en fjärdekedja i en kommande OS-trupp och förbundskapten Pär Mårts såg det som ett OS-kval.

Ändå kan ingen vara säker på att komma med.

Det är däremot de ryska stjärnorna.

Percy Nilsson, en småhandlare

Jag har gått omkring här i Sotji i två d­agar nu och sett alla de skinande nya OS-arenorna.

Det är inte ens möjligt att tänka tanken på hur många miljarder som grävts ner här vid kusten till Svarta Havet, i en OS-by som kostat mer än alla tidigare vinter-OS tillsammans och det enda där man kan se palmer på strandpromenaden.

När jag vandrade hem i nattkylan från Bolsjoj Ice Dome i går sken taket på arenan i den svenska flaggans färger. Tusentals lampor som lyste upp skyn och som bara de måste ha kostat miljoner att installera. Taket på arenan går att forma till vilka effektfulla ljuseffekter som helst.

Där kan Percy Nilsson sitta med sitt miljardbygge Malmö Arena och drömmar om KHL bara fortsätta att drömma.

I de här sammanhangen är han en småhandlare, en modern Don Quijote som slåss mot glassbilar i stället för väderkvarnar.

Och vad jag förstått är inte KHL ett dugg intresserat av Malmö.

Det är idrottsromantik

I Sotji finns inga begränsningar.

Förr sa man att allt är stort i Amerika.

I dag är allt dubbelt så stort i det ”nya” Ryssland.

Vill man ha något så ser man till att få det och motsvarigheten till tsartidens Faberge-ägg är numera toppspelare i ishockey.

Jag tror bara det är en tidsfråga innan någon oligark eller företag i den väldiga råvarubranschen köper ut Alexaner Ovechkin från hans kontrakt med Washington Capitals.

Därför var det så skönt att se dessa tre svenskar få stopp på KHL:s två bäst betalda spelare.

Skellefteås klurige Jimmie Ericsson som var besviken på att Sverige ändå inte vunnit matchen i matchen och att han bara lyckats spela 0–0 i sin interna kamp.

Eller Joel Lundqvist som gjorde sin förmodligen bästa match på hela säsongen. Han täckte mer yta än han gjort i någon match i SHL och gick in med själ och hjärta för drömmen om den kanske sista och minst prestigefyllda plats som finns att fylla i den slutgiltiga svenska OS-truppen.

Jag gillar sånt.

Det är idrottsromantik.

Det är David mot Goliat, myran mot elefanten och sköldpaddan mot haren.

Det är inte konstigt att det skrivits så många sagor och byggts så många myter på just det temat.

På något sätt tycker jag att det går att ha den här fjärdekedjan intakt i OS. De skulle göra ett lika bra jobb som alla NHL-svenskar som är aktuella för samma jobb. Det är marginella skillnader. Dessutom är de vana vid spelet på stor rink.

Stjärnor före anonyma svenskar

Men jag vet inte.

För mig som för alla andra finns samma skimmer runt våra svenska NHL-spelare som det finns runt de ryska stjärnorna.

Varje betalande åskådare i ishockey går ju hellre och ser Kovaltjuk och Radulov. Två kreativa, offensiva världsstjärnor än tre anonyma svenskar som har till enda uppgift att förstöra allt det kreativa de försöker skapa.

Men så fungerar det i ishockey, där en match alltid är fyra, eller minst tre matcher i matchen.

I fotbollen är det bara en då elva spelare ställs mot varandra och det är begränsat med byten och där ingen kan gå av och vila och sedan komma in igen som i ishockey.

Daniel Rahimi går ju inte heller att glömma.

Han satsade allt på att tackla Kovaltjuk och tog i så mycket att han hamnade i ryssarnas bås.

En Youtube-klassiker.

Rahimi som ses som en ganska ful spelare i svenska SHL, men som växer till en internationell spelare i landslaget.

Given i VM i Minsk framåt vårkanten.

Plusguiden

John Klingberg, b

Niclas Burström, b

Joel Lundqvist, f

Daniel Rahimi, b

Staffan Kronwall, b

Linus Ullmark, mv

Jimmie Ericsson, f

Niklas Persson, f

William Karlsson, f

Tom Wandell, f

Niclas Andersén, b

Patrik Hersley, b

Mikael Johansson, f

Daniel Bång, f

Linus Klasen, f

Andreas Thuresson, f

Mattias Janmark, f

Marcus Paulsson, f

ARTIKELN HANDLAR OM