Carl-Johan Björk

Björk: Deras dueller lär skriva amerikansk idrottshistoria

Publicerad:

Deras rivalitet började redan på college 2016.

I kväll tar de den vidare till NFL.

MVP-kandidaterna Lamar Jacksons och DeShaun Watsons dueller lär skriva amerikansk idrottshistoria under många år framöver, och förändra spelets viktigaste position. 

Uniformerna de bar var röda respektive orangea, matchen var episk och deras spel hänförande. Det var i oktober 2016 och Lamar Jackson spelade för Louisville Cardinals och DeShaun Watson för Clemson Tigers. Det blev en av de bättre collegematcherna det året och slutade med vinst för Watsons Clemson med siffrorna 42–36.

Jackson vann det årets Heisman Trophy som den mest spektakulära collegeatleten inom amerikansk fotboll. Watson var tydlig i vad han tyckte om röstningen då han en vecka efter utmärkelsen sa att “jag är den bästa spelaren i landet”. 

Tre år senare möts de som proffs i vad jag hoppas är första av många gånger AFC-dueller. 

Under säsongens första halva har de båda byggt en stadig grund gällande årets MVP-utnämning, och det finns inget tvivel om att de är två av ligans bästa QB:s just nu. 

“Det finns tre sorters lögn: Lögn, förbannad lögn och statistik.” 

Ett citat som passar bra in på denna sport där statistik finns i överflöd, och det är lätt att hitta siffror som talar för en viss spelare eller lag och vice versa. Passade yards, passningar för tochdowns samt interceptions har alltid givit en tydlig bild i hur en QB har spelat. Fram tills nu. För varken Watson eller Jackson ligger  dagsläget på topp-10 över passade yards för året. Men de är pionjärer för hur den nya tidens QB:s sannolikt kommer spela. 

Kan springa med bollen

Utöver en stark arm kan de springa själva med bollen och på så sätt skapa ett dubbelt hot för motståndarna . Men de är mer än så. De har egenskaper som inte går att coacha, med sätt att ta sig ur knipor som få spelare har som vi tidigare skådat. 

Randall Cunningham, Donovan McNabb, Cam Newton, Roger Staubach, Kordell Stewart och Michael Vick är exempel på spelare som ofta tog saker i sina egna händer och ben och på så sätt gav sitt lag chansen att vinna. 

Men det vi får bevittna nu med DeShaun Watson, Lamar Jackson, Patrick Mahomes, Russell Wilson och även Kyler Murray är något annat. De är spelare som inte kan placeras i den gamla normen för QB:s varken en “passande QB” eller “springande QB”, de är helt enkelt båda. 

Watson är mer åt det passande hållet medan Jackson lutar åt det löpande. Det de har gemensamt är att de är extremt underhållande att beskåda samt svåra att stoppa. Ta till exempel Jacksons 67 yards-löpning förra veckan mot Bengals, vilket inkluderade en ”spin move” som tog en Bengalspelares själ, eller Texans match mot Raiders där Watson undvek en sack och samtidigt blev sparkad i ögat för att sedan få fram en passning för en touchdown.

Inför dagens match ligger Ravens två i AFC och Texans trea. Chansen är stor att vi kommer få se dessa två lag spela mot varandra i slutspelet,  och att det blir starten på en lång, spännande QB-rivalitet. 

▪▪▪

I torsdagens match mellan Pittsburgh Steelers och Cleveland Browns fick vi bevittna en av de värsta sakerna jag sett i NFL när Browns defensive end Myles Garrets slet av Steelers QB Mason Rudolphs hjälm för att sedan slå den i huvudet på Rudolph. Detta efter att Garrett under spelet tacklat Rudolph långt efter att passningen var iväg. 

När jag var med Dallas Cowboys 2006 fick jag tyvärr bevittna när Tennesse Titans då defensiva linjeman Albert Haynesworth drog av Cowboys Center Andre Gurodes hjälm och klev på hans ansikte. Detta resulterade i 30 stygn i ansiktet för Gurorde och en fem matcher lång avstängning för Haynesworth. 

Mycket har hänt i ligan sedan dess när det gäller spelarnas säkerhet, vilket blev tydligt då följderna och straffet för Garrets hjälmsving blev betydligt hårdare. 

Böter samt säsongsavstängning utan lön är minst sagt rimligt för denna förseelse. Det ska tilläggas att slaget med hjälmen kunde träffat ännu värre, och då hade Rudolph med största sannolikhet åkt på ordentliga hjärnskador med bestående men för livet, om inte han hade dött på plats. 

Att Steelers Center Maurkice Pouncey åker på tre matchers avstängning för att ha slagit och sparkat Garrett i ett försök att försvara sin QB är däremot inte rimligt. En match skulle varit nog. Pouncey hade första parkett till handlingen och hans agerande var fullt förståeligt. 

Myles Garret ska vara glad att det enda vi pratar om i det här läget är hans avstängning och inte Mason Rudolphs död. 

Garrett har i och med detta svärtat ned sitt rykte för resten av sitt liv, och det kommer alltid vara det första fans kopplat  samman hans namn med. Oavsett vilka utmärkelser han samlar på sig under karriären. 

avCarl-Johan Björk

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

NFL