Barndomsvännen Svärd: Hjärtat bankade lite extra

SPORTBLADET

CESANA SAN SICARIO

Barndomsbästisarna hade hoppats på en medalj var.

Det blev två guld och ett silver.

Foto: Anna Svärd (till vänster) och Anna Carin Olofsson är uppväxta i samma kvarter och var bästisar under barndomen.

När Anna Svärd i går, två dagar efter sitt eget guld med curlinglaget, på plats i skidskyttestadion stod och såg barndomsvännen följa upp ett silver med guld hade hon svårt att hålla känslorna i styr.

- Man blir rörd, säger Anna efter att ha kramat om Anna Carin.

De har bara hunnit träffas en gång tidigare under OS - i Turins OS-by dagen före curlingfinalen.

När Anna sedan tog guld ville inte Anna Carin vara sämre, hon hade ju "bara" ett silver.

Efter curlingfinalen i torsdags pratade Anna Carin med sin mamma hemma i Sveg.

- Blir det guld, frågade mamma.

- Vi får väl se, svarade "Aco".

- Ja, men Anna har ju ett guld.

- Det är precis som när vi var små: "Anna har ett, då måste jag också få ett", skrattade Anna Carin.

Det var i går på presskonferensen efter guldet som Anna Carin berättade om telefonsamtalet.

- Hon påminde mig om hur det var när vi var barn. Då försökte vi alltid manipulera våra föräldrar. Om jag ville ta ut cykeln på våren så sa jag att "Anna har ju fått".

Men Anna och de andra i curlinglaget var nära att missa dramat.

- Det har varit så mycket på sistone att vi tog sovmorgon. Vi satt i bilkö när tävlingen började. Min man Emil höll oss informerade på telefon och när jag hörde att Anna Carin ledde började hjärtat banka lite extra. Vi hann fram till sista varvet, berättar Svärd.

Johan Flinck