Skagius: ”Flytten var nog lite av en sista utväg”

Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
SPORTBLADET

Ensamhet. Ett livspussel som inte gick ihop. En flytt hem till Sundsvall som höll på att avsluta hans karriär.

I dag är Johannes Skagius tillbaka på banan efter att ha tagit ett viktigt beslut för att hitta rätt i livet igen.

Inför EM berättar den 23-årige simmaren för Sportbladet om hur han fått kämpa sig igenom en tung vardag för att ta sig till Glasgow.

– Just det här att vara så ensam hela tiden – det ledde till en depression. Mer eller mindre, berättar Skagius.

Det kanske känns som i går, men det har faktiskt gått hela fem år sedan Johannes Skagius dundrade fram som en av Sveriges – ja, en av hela världens – största simtalanger.

Som VM-debutant i Barcelona 2013 tog han sig sensationellt till final på 50 meter bröstsim, han slog svenska rekord på såväl 50 som 100 meter. Man kan kort och gott konstatera att framtiden såg ljus ut för den 18-årige Sundsvallssimmaren.

Nu, när Sportbladet träffar honom fem år senare, laddar Skagius upp inför långbane-EM i Glasgow. Som ett av truppens mest rutinerade namn, som ett av lagets hopp.

Men vägen dit har varit betydligt längre än vad man trodde 2013.

Faktum är att karriären till och med kunde ha varit över om han inte hade valt att flytta från Sundsvall till Stockholm i maj.

– Flytten nu var nog lite av en sista utväg. Antingen sluta eller fotsätta, medger Skagius för Sportbladet.

”Hade gärna stannat i Österrike”

Men vi tar det från början, det vill säga från sommaren 2015.

Då valde Skagius att ta sitt pick och pack från Sundsvall och flytta ner till Graz i Österrike. För att träna med ett stall med erkända toppsimmare, för en nystart efter ett par tunga år präglade av hjärtsäcksinflammation, vikttapp och även en depression.

Flytten till Österrike blev dessutom lyckad. Han missade visserligen OS 2016, men under ledning av tränaren Dirk Lange utvecklades han i rätt riktning och slog bland annat personliga rekord såväl på 50 som 100 meter under 2017.

Skagius fortsatte därför att bo och träna i Österrike fram till hösten samma år.

I oktober förra året blev han tvungen att flytta hem till Sundsvall.

– Jag kunde inte finansiera Österrike. Det blev lite dyrt helt enkelt, konstaterar Skagius.

– Jag tyckte att Dirk var en grym tränare och jag hade gärna stannat kvar längre. Men ekonomin måste fungera också och jag var tvungen att flytta hem.

Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Skagius under VM i Budapest, Ungern, 2017.

”Klart att man blir väldigt ensam”

Den flytten blev början på en ny tung period för Skagius. För honom var hemma nämligen inte bäst. I stället ledde flytten tillbaka till Sundsvall med tiden till något av en ny depression.

– Från början var det ju väldigt tufft. Att komma från en grupp med sex av de topp 40 bästa simmarna i världen till Sundsvall. Det är en bra grupp också, men inte på den nivån. Och det är klart att man blir väldigt ensam, det finns inte alls samma motivation i gruppen som det gjorde där nere, berättar Skagius.

Vid sidan av simningen blev Skagius även tvungen att jobba, det var ju ekonomin som gjorde att han inte kunde bo kvar i Österrike. Så han började jobba heltid på Mediamarkt i Sundsvall.

Men att kombinera heltidsjobb med elitsimning, studier och övrigt socialt liv var ingen dans på rosor.

Speciellt inte då han blev tvungen till att vara sin egen tränare.

– Jag tränade själv. Klockan 7–10 varje morgon. Sedan åkte jag och jobbade fram till 19 innan jag åkte och tränade 19.30–22. Det var mina dagar. Det fanns inte så mycket annat än bara det. Och det är ju inte roligt att träna själv, det är roligt att träna i grupp. Och framför allt att träna med rätt förutsättningar. Så just det här att vara så ensam hela tiden – det ledde till en depression. Mer eller mindre.

Lättnad när han tog sig till EM

Trots detta lyckades Skagius ta sig till EM. I april lyckades han ta sig under kvalgränsen på Swim Open i Stockholm.

I och med det publicerade han en bild på Instagram där han tackade sin flickvän och familj för det stöd de gett honom under den tuffa vintern.

Samtidigt beskrev han kvalificeringen som en ”lättnad”.

– Ja, verkligen, säger Skagius.

– Jag har ju tränat själv mer eller mindre under hela vintern. Jag har inte haft någon tränare på kanten och det har varit sju–åtta pass själv i veckan. Jag har i princip varit min egen tränare. Och det är ju inte så många som gör det, om man säger så.

Många kanske skulle ha reagerat med glädje. Du gjorde det med ”lättnad”.

– Jamen det är ju sådär, man vet ju inte. Det är inte så många som är sin egen tränare och framför allt inte många simmare som försöker ta tid på sig själv. Jag visste ju inte om det skulle fungera eller inte.

Men trots den sportsliga lättnaden hade Skagius kvar samma problem. En vardag som var tuff, ett livspussel som inte gick ihop.

”Nu mår jag mycket bättre”

I maj valde han därför att bryta av helt. Han valde att flytta till Stockholm, bort från Sundsvall.

Annars fanns risken att han skulle ha avslutat sin karriär.

– Jag tänkte plugga i Sundsvall. Men sedan, kvällen innan anmälan skulle in, så satt jag med min flickvän och sa ”jag mår inte bra av det här, jag måste göra någonting”. Och tillsammans kom vi överens om att flytta. Fort som fan, så fort som möjligt, säger Skagius och fortsätter:

– Antingen skulle jag stanna och kanske satsa om på skolan. Eller så flyttar jag. Jag fick liksom inte ihop det i mitt privata liv. Jag fick inte ihop det i simningen heller. Och inte i jobbet heller. Och inte i skolan heller. Allting blev lite halvdant gjort – och det kände jag. Tiden räckte inte till. Det blev en press. Så jag mådde verkligen inte bra.

– Nu mår jag bättre. Jättemycket bättre.

Det sistnämnda är tydligt.

Skagius ler, brett och konstant, genom hela intervjun. Han säger att han trivs väldigt bra i sin nya klubb SK Neptun, en ny träningsgrupp där han inte behöver ta tid på sig själv. Det hoppas han ska ge effekt i Glasgow – och även framöver.

Nu har han ju trots allt lämnat den tunga perioden bakom sig.

Hur har den här perioden påverkat dig och hur du ser på saker och ting i dag?

– Man ska vara rädd att ta på sig för mycket. Jag hade alltså ett heltidsjobb, mer eller mindre. Jag hade simningen. Och så hade jag skola också. Jag har insett att man ska ta en sak i taget. För det är lätt att gå in i väggen.

Vad gör du i dag?

– Just nu simmar jag bara. Sedan tänkte jag börja plugga till hösten. Men min plan är att gå basår, fast på två år. Så 50 procent och på så sätt kunna kombinera det med simningen, säger Skagius.

– Men i övrigt så spelar jag bara Playstation. Fortnite, du vet, avslutar han med ett gott skratt.

Ladda ner Sportbladets egna app du också 00:20
ARTIKELN HANDLAR OM