Isolerar sig från lagkamraterna

SPORTBLADET

Jönsson agerar efter sin sjuka höst: ”Tränar för mig själv”

DAVOS. Den jobbiga hösten har gjort Emil Jönsson ängslig.

För att minimera risken för nya sjukdomar har sprintern isolerat sig från de andra åkarna.

– Jag har inte råd att slänga bort fler veckor, säger han.

Emil Jönsson brukar inte vara nöjd med att slås ut i en kvartsfinal, men i går i Davos log han efter den tidiga sortin.

– Det var det här jag ville ha. Lopp. Komma in i farten. Det är smådetaljer hela tiden, toppfart, hitta teknik, hitta positioner. Nu var jag helt ovan och åkte lite för snällt, säger han.

Måste jaga ikapp

28-åringens ursprungliga OS-planering har spolierats av en virusinfektion och en sliten höftböjare, så nu försöker han jaga ikapp det han har missat innan OS börjar i februari.

– Tidigare har jag haft tre-fyra veckor inför en sådan här tävling då jag har tränat mycket fart. Nu har jag tränat hårt hela tiden, så jag behöver fyra veckor till för att få snabbhet så att jag kan hävda mig, säger Jönsson.

Situationen är ändå ”ganska skön”, säger Jönsson, eftersom uppgiften han har framför sig är enkelspårig. Han har ingen form att bevara eller tappa, utan ska varje vecka bli lite bättre.

Däremot får han inte bli sjuk igen. Då hinner han inte komma i form för Sotjis oerhört tuffa sprintbana. 

– Jag vet att det krävs sådan syreupptagnings- förmåga där att du inte kan slarva med träningen. Den måste vara perfekt in dit. 

Gör din frånvaro att du blivit nojigare för nya sjukdomar?

– Ja. Lite. Nu har jag valt att bo här (pekar mot den lägenhet han har i Davos) i stället för med de andra på hotellet. Det är så många som har blivit sjuka. Det är en sådan enkel grej som är annorlunda: nu väljer jag bort det för jag har inte råd att slänga bort några veckor till.

”Vågar inte chansa”

Delar av den svenska landslagstruppen kommer att ligga kvar i Davos också efter helgens tävlingar för att fortsätta träna på höjd. Så också Emil. Men han ska hålla säkerhetsavstånd.

– Jag kommer välja att vara här i Davos för att få träna för mig själv. Här finns inget folk, inga sjukdomar. Framöver kommer jag nog att bo med laget på tävling, men den här gången var det många som kände sig krassliga, så jag tänker ”det kanske går något skit”. Jag vågar inte chansa.

Hur utnyttjar du tiden när du är ensam?

– Det är farligt när man inte är med och tävlar. Då tänker man så mycket på teknik och annat. Det är bra, man får verkligen analysera, men man kan bli lite halvtokig också. Därför kan det vara bra att vara med de andra och spela pingis. Det är skönt för huvudet.

ARTIKELN HANDLAR OM