Pichler: ”Vill göra något bra för världen”

avTT

Wolfgang Pichler är mannen som skapat nästan lika många rubriker som mäktiga resultat.

Nu går han in i sitt sista mästerskap som förbundskapten – men ”demontränaren” räknar inte med att ligga på soffan som pensionär.

– Jag har massor av galna idéer, säger 64-åringen.

TT: Säg en av dem.

– Jag ger dig två, säger Pichler och skrattar lite lurigt.

– Det är bara bra om du skriver om dem.

Båda idéerna handlar om att göra något bra för äldre personer.

– Jag vill bygga en stor träningsanläggning för äldre människor, från 50 år och uppåt. Med cykling, skidåkning och löpning, allting. Till att börja med i Ruhpolding, sedan kanske på Cypern eller något. Jag vill inte tjäna något på det, jag vill bara visa äldre människor att vi fortfarande lever, säger Pichler som själv kallar sig ”fanatisk” när det gäller träning.

– Det andra är att jag vill starta ett socialt program i Ruhpolding, där gamla människor hjälper andra gamla. Vi har mer och mer problem med många fattiga äldre personer i Tyskland, pensionerna är låga. Tidigare bodde vi tillsammans i generationshus och nu är det inte så, men de gamla behöver hjälp ibland. De kanske behöver någon som har en bil och kan ta med dem till affären eller till läkaren. Jag vill starta ett program där jag organiserar det här, så att jag gör något bra för världen… Inte bara den här sporten.

Kvar i annan roll

Pichler säger att det känns som att hans liv startar om på nytt efter att han den här säsongen avslutar karriären som huvudtränare och förbundskapten för det svenska skidskyttelandslaget.

En tid som varit framgångsrik: Magdalena Forsberg, Helena Ekholm, Björn Ferry, Anna-Carin Zidek och så senast Hanna Öberg har alla blivit vinnare under Wolfgang Pichlers ledning.

Och han är inte redo att ge upp svensk skidskytte helt.

– Att jag blir kvar på något sätt, det är jag säker på.

Det beskedet får vi även från generalsekreterare Ingemar Arwidsson, som säger till TT att han blir förvånad om Pichler inte är kvar i någon slags roll framöver. Arbetet att med att lägga pusslet kring landslagsledningen är inlett – men inte klart.

– Från mitt hjärta, om de vill så vill jag hjälpa på något sätt. Jag kan hjälpa till med sponsorer och jag kan hjälpa tränarna.

"Kan vara död i morgon"

Han säger att han fått erbjudanden från andra nationer – men att bli huvudtränare för något annat landslag är inte aktuellt.

– Jag är 64 år och vi måste få fram nya bra tränare i Sverige. I morgon kan jag vara död och då finns det ingen som kan ta över. Jag vill ge erfarenhet till de nya tränarna, och även till SOK, så att de inte gör samma misstag som jag har gjort.

TT: Tror du att det skulle vara svårt att vara med men inte vara den som bestämmer allt?

– Haha, det vet jag inte. Jag har aldrig varit i den situationen under de senaste 25 åren. Jag var ”the big boss” i Ryssland och jag har alltid varit huvudtränare i Sverige. Men jag tror att det ska gå bra.

Men även om han gärna pratar om sina idéer är det nu fullt fokus på VM och Östersund.

– Jag är så motiverad, jag tänker inte på framtiden nu.

TT: Tror du inte ens att du kommer vara lite sentimental sista dagen?

– Nej, vi kämpar till sista tävlingen. Sedan dricker vi lite, och så åker jag hem och spelar tennis. Och så kommer jag tillbaka och vi pratar om vad vi ska göra i framtiden.

"Sin bästa form"

– Det är så härligt att vara pensionär, jag har pengar – jag är inte rik men inte fattig – och jag kan göra vad jag känner för, det är en härlig känsla. Det gör mig fri.

På torsdagen inleds VM på hemmaplan och Wolfgang Pichler och de svenska åkarna som gjorde sådan succé på OS går för första gången in i ett mästerskap med förväntningar på sig.

– Allt kan hända. Det svåra nu är hur de reagerar på de fyra medaljerna under OS. Men det jag kan se, det är att vi är bättre än förra året, säger Pichler.

– Jag kan inte hoppas på mirakel, men de är i sin bästa form och det är allt jag kan göra

Det har räckt långt förut.

Foto: Nisse Schmidt
Skidskyttelandslagets förbundskapten Wolfgang Pichler under träning i Idre.