Mejla

Mats Wennerholm

I OS TAR VI GULD

Publicerad:
Uppdaterad:

Glöm VM – i Vancouver tar stjärnorna revansch

KENNY BLICKAR VIDARE Utslagen i VM-semifinalen mot Kanada i går (1–3), men för kaptenen Kenny Jönsson väntar ett nytt uppdrag om drygt nio månader – OS i Vancouver. Bara fem spelare från VM-truppen platsar i Mats Wennerholms OS-trupp.
Foto: FOTO: JIMMY WIXTRÖM
KENNY BLICKAR VIDARE Utslagen i VM-semifinalen mot Kanada i går (1–3), men för kaptenen Kenny Jönsson väntar ett nytt uppdrag om drygt nio månader – OS i Vancouver. Bara fem spelare från VM-truppen platsar i Mats Wennerholms OS-trupp.

BERN. Glöm VM, Bengt-Åke.

Om nio månader är en ny, älskad baby född.

OS-laget 2010.

Ett lag som kommer att vimla av svenska NHL-stjärnor – och ett lag som är regerande OS-mästare.

Då tror jag det blir guld igen.

Vi skriver den 9 maj 2009 i dag.

Den 16 februari 2010 startar OS-hockeyn i Vancouver.

Tiden dit motsvarar en normal graviditet – nio månader och sju dagar.

Det är den tid Bengt-Åke har på sig att värka fram ett nytt OS-lag.

Så fort går det mellan mästerskapsturneringarna i dagens hockeyvärld, speciellt inför ett OS-år.

VM kommer vara historia efter bronsmatchen mot USA i morgon, men jag tycker redan det är dags att blicka framåt. För sanningen är att Bengt-Åke Gustafsson bara får chansen att välja bland de absolut bästa vart fjärde år.

Senast valde han rätt – och det blev OS-guld. Fyra år senare kommer han att ha stommen kvar. Då kommer garanterat inga kanadensare att köra över Tre Kronor.

Nya stjärnor har fötts

Bland toppspelarna kommer troligen Mats Sundin och Peter Forsberg att vara borta, men jag är själv inte helt säker på det än. Sudden har faktiskt inte slutat än, utan är mitt inne i ett Stanley Cup-slutspel i just OS-staden Vancouver.

Och det skulle förvåna mig mycket om Peter Forsberg gett upp planerna på ytterligare en comeback.

Den mannen ger sig aldrig och vad jag förstår är han fortfarande inställd på att få ordning på sin evigt krånglande högerfot.

Men även om Foppa och Sudden skulle försvinna ur laguppställningen, så har nya stjärnor fötts.

Nicklas Bäckström har vuxit till en världsspelare i Washington i dag och han var inte ens påtänkt för OS i Turin senast.

Johan Franzén har haft en fantastisk utveckling i Detroit och är i dag en given OS-spelare i Vancouver. Samma sak med bröderna Sedin, som är ytterligare ett snäpp bättre än de var i Turin 2006.

Backsidan har inte samma bredd bland NHL-svenskarna numera, men det räcker med storbackar för att fylla en OS-trupp.

Omark kan komma med

I det OS-lag jag tagit ut i dag finns det en skriande brist på högerskyttar på backsidan och Bengt-Åke har alltid månat om rightbackar i sina VM-lag (här i Bern har han Johan Åkerman, Magnus Johansson och Anton Strålman).

Men i Turin struntade han i det och gick på de bästa backarna, oavsett vilken fattning de hade på klubban. Jag tror han gör samma sak den här gången.

Och så har vi Linus Omark, som jag faktiskt tagit ut i min OS-trupp.

Han har haft en fantastisk utveckling den här säsongen och kan han fortsätta utvecklas ytterligare i Dynamo Moskva i KHL nästa säsong, så tror jag han kan växa till en OS-spelare.

Hans irrationella spelstil och förmåga att bryta mönster är något man ska värna om, även om han stundtals såg ut som en Mini bland långtradare i den tunga trafik det blev mot Kanada i i går.

Men han har ändå en förmåga att blixtra till och några extra kilon över sommaren och tufft motstånd i KHL kommer att göra honom ännu bättre.

Tillbaka till det som hände här i Bern i går. Kanada gav aldrig Sverige en chans i semifinalen och de var lika överlägsna som de varit i tre raka VM-semifinaler nu.

Sverige sprattlade till i tredje perioden, men det var mer som en fisk som redan sitter ohjälpligt fast på kroken.

Kanada kontrollerade den här matchen fullständigt. Precis som de ska göra.

Jag satt och jämförde laguppställningarna före matchen och hur blågul man än må vara, så var det en enorm klasskillnad redan på papperet.

Sverige kommer att växa mest

Jag skrev redan innan turneringen startade att VM-hockeyn är på väg in i en ny era. Kanada och Ryssland har dragit ifrån övriga nationer med sitt enorma urval av spelare.

Kanada har en väldig bas i NHL och Ryssland har skapat samma bas i nya KHL.

Det var ingen tillfällighet att de möts i sin andra raka VM-final. De har varit överlägsna och det är rätt lag som möts i VM-finalen. Men när det handlar om OS är det en helt annan sak.

Ska jag jämföra hur mycket de olika nationerna växer med alla stjärnor tillgängliga, sätter jag Sverige som överlägsen etta.

Inget lag växer lika mycket i styrka.

Ta ryssarna. De har sin stomme till OS på plats här i Bern, eftersom Slava Bykovs landslagsstomme spelar i hemmaligan KHL. Det kan bli kanske sju, åtta nya spelare i OS-truppen – och då talar vi om extrema namn som Alexander Ovechkin, Evgenij Malkin Och Pavel Datsyuk.

Bengt-Åke kommer att byta ut nästan hela VM-truppen.

Och trots att ryssarna blir extremt bra i OS och Kanada växer två snäpp till, tror jag Sverige har chansen att försvara sitt OS-guld.

Trots ryssarnas enorma stjärnglans och att kanadensarna har hemmaplan. Så bra är våra NHL-svenskar fortfarande.

Av: Mats Wennerholm

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN