Draghundsport i SVT – suverän public service

SPORTBLADET

Tv för alla – då får småttingarna chansen att visa upp sig

4-spann, 6-spann, plastspann.

SM-veckan i SVT rymmer alla möjliga sporter, friluftsaktiviteter och hobbys.

Det är suverän public service.

2012 fick SVT, SR och UR 6 989,3 miljoner kronor (tv-licenspengar från er) att dela på.

SVT landade runt fyra miljarder och hälften gick åt till att arrangera en mimshow i Globen.

Eftersom SVT inte har något vinstintresse behöver de inte locka annonsörer eller räkna in varenda kotte som följer deras sändningar.

Ändå tycker flera på kanalen att det är viktigt att tala om att det minsann var ”1,1 miljoner svenskar som såg skidskyttet i helgen”.

SVT har så trogna tittare att de skulle locka en miljonpublik om de visade en måsskit på en brygga.

Det är klart att de inte kan producera och sända program som inte fångar ett intresse, men jakten på bra tittarsiffror får inte styra.

Det är ju det som är själva finessen.

Utbudet ska vara fritt, mång­facetterat och folkbildande.

Teve om alla – för alla.

De kommersiella tv-bolagen är suveräna, de serverar oss de bästa fotbolls- och hockeyligorna, vecka ut och vecka in, år efter år.

När SVT var ensamma på banan (före Stenbeck) fick vi nöja oss med en match i veckan, kanske två om det spelades en Europacup-final.

Det enda positiva med det skrala utbudet var att alla alltid såg samma match, det var förenande.

Mångfalden förlorad

Vissa politiker tycker att public service är en föråldrad tanke, att det borde läggas ner och ersättas med kanaler som vill tjäna pengar.

I en sån värld skulle ingen kasta en blick åt Falun-hållet och den pågående SM-veckan.

Eller, för den delen, konståknings-EM i Zagreb.

Det är inte kommersiellt gångbart och mångfalden skulle gå förlorad.

”Sport!?”, fnyser kanske någon.

Ja, kan man hoppa över bråte med hjälp av en häst eller åka runt på skidor och skjuta vilt omkring sig med en bössa – då kan man åka släde efter ett par jyckar eller leta efter kontroller som någon gömt i skogen.

Får chans att visa upp sig

För småsporterna är det nästan omöjligt att ta sig igenom bruset av fotboll, hockey, tennis och (i TV4:s fall) trav.

Nu får vi se draghundstävlingar, bänkpress, skridsko och rodd (bara att ta sig genom isen borde vara en gren för sig).

Klassiska föreningar som Åsarna IK, Dala-Järna och IFK Mora sveper förbi.

Jag vet inte hur många svenska världs- och OS-mästare de har fostrat genom åren, bara att det nämns allt för sällan.

Utan ideellt arbetande föreningsmänniskor hade alla ädla OS- och VM-medaljer varit lätträknade.

Det här är småttingarnas chans att visa upp sig, deras möjlighet att få lite publicitet.

Jag följde draghundstävlingarna med stort intresse.

SM i skriet från vildmarken.

Det gick inte hålla sig borta när expertkommentator Olle Rosén förklarade att ”en fartfylld tillställning” väntade, och att hundarna ville ”ut och visa var skåpet ska stå”.

Mikael Högberg, Ryssjö SHK, tog hem 4-spann-tävlingen.

– Det var hundarnas förtjänst alltihopa, erkände Högberg.

Och i den nordiska stilen blev det full kalabalik när flera ekipage trasslade in sig i varandra och ett par hundar slet sig.

Helt plötsligt stod ett gäng skidåkare ute i skogen och vrålade:

– Fido! Kom hit!

Jag ser redan fram emot VM som avgörs senare i vår i – *trumvirvel* – Alaska.

Det måste vara draghundsportens motsvarighet till ett fotbolls-VM i Brasilien.

Som SVT för övrigt sänder.

Det är det som kallas mångfald.

Det är det som är public service.