...men går vi till kvartsfinal i EM borde han bytas ut

SPORTBLADET

Lars Lagerbäck som förbundskapten över VM 2010?

Ja, jag vill att han blir kvar.

Men under EM 2008 ska han bytas ut – om Sverige går vidare till kvartsfinal.

Nu undrar ni nog hur jag menar. Det är dock inte så komplicerat. Allt jag säger är att det finns en tid för allt. En tid för att glömma och förlåta, en tid för att spela på säkerhet och en tid för att ta risker.

Att Lars Lagerbäck inte är bra på att glömma och förlåta, det blev vi påminda om i går. Jag återkommer till det. Få sitt lag att spela säkert, det är han däremot mycket bra på, vår förbundskapten. Risktagandet och chansandet, det bemästrar han sämre. De egenskaper som utgör hans styrka blir därför också hans svaghet, som så ofta med oss människor.

Allt det här vet den gode Lagrell. För de styrande i förbundet väger Lagerbäcks goda egenskaper tyngre än de dåliga. Det gör de i mina ögon också, av två skäl. Det första, och starkaste, är resultaten. Under Lagerbäcks ledning har Sverige nu tagit sig till fem raka mästerskap (oavsett hur det går mot Nordirland så missar vi inte EM).

Resultaten talar för sig själva

Egentligen kan vi sätta punkt redan där. Lagerbäck behöver inte öppna munnen i kontraktsförhandlingarna. Resultaten talar, som det så fint heter, för sig själva. Lägg därtill det andra skälet, nämligen att det i nuläget inte finns någon fullgod ersättare. Jag ser gärna Roland Nilsson som förbundskapten framöver. Men han kan gott stå på tillväxt ett tag till. Svennis då? Yeah right, dream on. Lagerbäcks lön räcker knappt till en flaska av Mister Erikssons favorit-champagne. Vi vet alltså vad vi har, men

inte vad vi får. Ett försiktigt,

ibland rentav fegt, sätt att se på saker. Men också ibland, som nu, klokt.

Dock – och nu återkommer jag till inledningen i texten – skulle jag om det vore möjligt avsätta Lagerbäck tillfälligt om Sverige går vidare från gruppspelet i EM. I utslagningsfasen vill jag se en förbundskapten som vill mer än att ta oss till kvartsfinal.

Kan man då verkligen begära mer av lilla Sverige? Svar: man kan nog inte begära mer. Men man kan vilja mer, drömma om mer. Självklart vill även Lagerbäck vinna EM-guld. Men då måste han i knock out-fasen våga, våga, våga chansa, våga dansa, våga falla. Ska vi ändå åka hem från EM spelar det ingen roll om vi gör det med 0–1 eller 0–5 i bagaget.

Dumsnack att Sverige är lättläst

Lagerbäck sa i går att det är tråkigt att all analys av Sveriges spel är så ”resulatbaserad”. Där tycker jag att han säger emot sig själv. För det är, som sagt, just resultaten som talar till hans fördel. Dessutom borde Lagerbäck veta att det är utan betydelse om Sverige vinner med 17–1 eller 700–1 i avslut mot Trinidad-Tobago. Bollen ska in i målet, som bekant ...

Däremot håller jag med om att det mest är dumsnack att Sverige skulle vara så lättläst . Vore vi det skulle vi inte vara där vi är nu. När Lagerbäck säger att det inte stör honom ”det minsta lilla” när Beenhakker säger så, då ljuger han dock så att det ekar i salarna under Stockholms stadion.

Lagerbäck glömmer inte sina oförrätter, förlåter dem inte. Han bär på dem, när dem, håller dem vid liv. Han bryr sig och han stör sig, inte minst på oss journalister. Men det stör inte mig. Lite bitterhet ger bara anrättningen en extra skärpa. Att Lagerbäck rakt av sågar såväl Beenhakker som somliga reportrar säger också en del om den status och pondus han med åren erövrat. Iförd träningsoverall.

Vill då Lagerbäck stanna? Svaret känns givet, men kanske inte är det. Bara han själv vet om den privilegierade, men också utsatta positionen i längden kostar mer än den smakar. Jag tror ändå att Lagrell får ett ”ja” när han åter friar till Lagerbäck. Vår käre förbundskapten måste bara lära sig bättre att leva med kritiken. Såväl i lust som i nöd.

ARTIKELN HANDLAR OM