Wennerholm: Ståhl hade all rätt att fira

SPORTBLADET

LONDON. Herre Gudzius.

Var kom han i från?

Andrius Gudzius från Litauen snodde VM-guldet från Daniel Ståhl med ynka två centimeter efter ett jättekast och personligt rekord på 69,21.

Men svensken verkade lika glad för det.

Foto: Tim Ireland / TT / NTB Scanpix
Andrius Gudzius tog guldet.

Nu är det inget fel på ett VM-silver och Daniel Ståhl jublade som om han tagit guld, när han vandrade ut ur ringen efter sitt sista kast.

Han såg ännu gladare ut när han kramade om pappa Jan och mamma Taina där på läktaren och svepte in sig i den svenska flaggan.

Sedan gav han sig ut på ett ärevarv ihop med Gudzius och bronsmedaljören Mason Finley från USA.

Han hade all rätt att fira.

Han kunde inte ha gjort det bättre.

Hans 69,19 hade räckt till guld i OS i Rio förra året, i OS i London 2012 och i VM i både Peking, Moskva och Daegu. Det är så långt jag hunnit räkna i hastigheten.

Det var så långt någon kunde begära, men ändå inte tillräckligt när en 26-åring från Litauen snodde guldet efter sin bästa diskuskväll i karriären.

Ingen räknade med honom

Ingen hade räknat med Gudzius när tävlingen började. Även om han kastat bra den här säsongen.

Nu blev det en av de bästa diskusfinalerna någonsin och efter bara en och en halv omgång krävdes det över 68 meter för att ens ta medalj.

Jag kan bara gratulera Daniel Ståhl till VM-silvret, trots att VM-guldet kändes nästan givet på förhand.

Foto: Jessica Gow/TT NYHETSBYRÅN
Daniel Ståhl

Men jag kan samtidigt inte låta bli att förbanna de där två centimeterna.

Inte mer än en tånagel.

Speciellt som det kastet kom bara minuterna efter att Daniel Ståhl tagit ledningen i andra omgången.

Då trodde jag att guldet var klart, precis som jag gjorde redan innan finalen.

Den två meter långe och 140 kilo tunge Andrius Gudzius såg till att det inte blev så.

Men Daniel Ståhl är i världstoppen för att stanna.

Bara början

Det här är bara början för svensken som har tre raka mästerskap framför sig de kommande tre åren.

Han kommer bli starkare, mer teknisk och växa några snäpp till innan han nått sitt max.

Hans isländske tränare Vesteinn Hafsteinsson har byggt en världsstjärna på bara några år och det bygget fortsätter.

Stora EM i Berlin nästa år, VM i värmen i Qatar 2019 och OS i Tokyo 2020.

Han har alla chanser att kasta hem det där första mästerskapsguldet.

Han har inte nått sin peak ännu. Långt därifrån.

Det känns inte som om hans nysatta svenska rekord och det nionde längsta diskuskastet genom tiderna (71,29) kommer att stå sig särskilt länge.

Tysken Jürgen Schult satt på läktaren och jag tror att han inte får behålla sitt nu 31 år gamla världsrekord på 74,08 särskilt länge till.

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Meraf Bahta.

Michel Tornéus gjorde en mycket stark längdfinal i skuggan av Ståhl, men hans 8.18 räckte inte långt den här kvällen. VId OS i London för fyra år sedan hoppade han 8.11 på samma arena, blev fyra och missade OS-bronset med en centimeter.

Nu hoppade han sju centimeter längre, men det räckte ”bara” till en åttondeplats.

Det visar hur längdhoppet gått framåt de senaste åren, då en helt ny generation kommit fram.

Det har höjt nivån flera snäpp.

Meraf Bahta blev femte svensk att ta sig till VM-final, då hon imponerade enormt i semifinalen på 1 500 meter. Hon sprang in som tvåa i sitt heat bakom världsettan Sifan Hassan från Nederländerna.

Dessutom såg Meraf helt oberörd ut efteråt.

Hon lär ha gott om krafter kvar till finalen på måndag och som hon sprang den här kvällen kändes det som det föddes ett nytt svenskt medaljhopp.

Och Karin Torneklint har redan kommit halvvägs med sin målsättning att få se tio svenskar i final. Efter två dagar.