SAIK – på en annan nivå

SPORTBLADET

Sandlin: Det här handlade om klasskillnad – i nästan alla led

Foto: SÅ JUBLAR SVERIGES BÄSTA Sandvikens Johan Östblom har just gjort 7–4 i början av andra halvlek och i princip avgjort toppmötet i Västerås. Så nog har både Johan och tremålsskytten Christoffer Edlund rätt att jubla.

VÄSTERÅS. Imponerande!

Efter att ha kurat lite utomhus – spelat oavgjort mot Gais på Heden och förlorat hemma på Jernvallen – ruskade SM-favoriterna från Sandviken av sig olusten och körde totalt över de gamla antagonisterna från Västerås.

10–7 låter nära. Glöm det! Här handlade det om klasskillnad i nästan alla led.

Det finns alltså ingen anledning att ändra det gamla tipset om Sandviken som ­vinnare av vinterns SM-final. Den går ju dessutom ­inomhus.

Foto: Lasse Sandlin.

Visserligen svängde det en hel del siffermässigt i matchen: 4–1 blev 4–4 och 10–4 blev 10–7 – men någon fara för segern var det aldrig. ALDRIG!

Såg ett uttalande av VSK;s tränare Stefan ”Lillis” Jonsson i Gävle-tidningarna inför ­julen:

– Så överlägset är inte SAIK – Villa, Hammarby, vi och Edsbyn kan absolut hota och tids nog tar det stopp.

Det säger alltså tränaren för det lag (VSK) som hittills i år inte lyckats ta en enda ­poäng mot de fyra toppkonkurrenter han själv ­målar upp: stryk mot Hammarby, stryk mot Edsbyn, stryk mot Villa och nu för ­andra gången stryk mot Sandviken.

Visst, det är långt kvar tills den där finalen ska spelas på Friends 16 mars 2014 och i en enda match kan naturligtvis vad som helst hända. Men för Lillis och VSK gäller det nog att undvika Sandviken på vägen dit.

Klasskillnad nämligen.

Efter matchen stod jag och talade med ­assisterande tränaren Anders Jacobsson och gamle tränaren Jocke Forslund och när vi kom in på VSK:s stundtals bländande Johan ­Esplund, sa den förståndige Jocke:

– Jag räknade och räknade, och VSK går faktiskt minus på Esplund. Han har så få ­alternativ att välja bland att han måste driva bollen ett steg för långt och till slut förlorar han den.

Aldrig varit bättre

Skillnad det mot SAIK där lagets ständigt unge playmaker Magnus Muhrén, 39, har så många att sätta bollen på, där Erik Säfström forsar fram till vänster och letar folk att släppa bollen till, där 18-årige Erik Pettersson nu gjorde sitt 28:e mål och ligger femma i skytteligan och där den gamle skyttekungen Christoffer Edlund nu äntligen är frisk igen.

Ett år var det foten, ett annat år var det handen, men nu är Christoffer ­Edlund så frisk att han faktiskt aldrig varit bättre – det har jag Anders ­Jacobssons ord på.

Bäst på plan var Johan ­Östblom med bland annat två magnifika målpass.

Vid ledningsmålet, 5–4, ­sekunderna efter Västerås 4–4 friställde han Erik Pettersson med en 30-meterslyra och vid 8–4-målet hittade han Linus ­Forslund i högerinnerläge med en rak ­genomskärare på 20 meter. Några minuter senare gjorde Erik Säfström om numret när han på samma raka sätt hittade Christoffer Edlund till vänster och det blev 9–4.

Det var kanske då det slog slint för Andreas Bergwall. När släppte vår landslagsmålvakt in tio mål senast?

På Facebook lär han ha hävt ur sig: ”Eftersökes – försvarsspel!!!! Känns kanon att bli fullständigt nerpissad längst bak”.

Lika omoget som när han, efter Forslunds åttonde/Edlunds nionde/Säfströms tionde mål – jag minns inte vilket... – plötsligt tömde korgen intill sitt eget mål på alla oranga bollar som fanns där och kastade dom utåt mitt­linjen. Tror nog Andreas är medveten om att han ­inte heller själv gjorde sin bästa match. Tror nog också att jag ska göra mej till Fejan-vän med honom.

59 insläppta mål

Sandvikens försvar är förresten heller inte så hållbart. Lagets nu 59 insläppta mål är sämre än Hammarby och Edsbyn (50), Gais (54) och Broberg (57), lika som Västerås och bara målet bättre än Villa.

Men spelar det någon roll när den gyllene regeln är att alltid göra fler mål än motståndarna?

Annandag jul är ju dagen då folk massvandrar till bandyns arenor. Totalt sågs årets sju elitseriematcher av 25 255 åskådare

I Lidköping kom 5 027 för att se västgötaderbyt Villa-IFK Vänersborg – tredje högsta publiksiffran någonsin.

På Zinken blev det publikrekord när 6 347 såg Hammarby mot jumbolaget Sirius. Den här annandagen visade TV4 varken Hammarby eller någon av toppmatcherna utan föredrog av någon märklig anledning det minst ­intressanta hälsingederbyt, Ljusdal–Broberg.

Apropå detta hörde jag i veckan en debatt i Bandyhörnan på Svenska Fans TV om det orättvisa i att Hammarby, Sandviken och Västerås visas så ofta i TV medan andra lag inte alls får visa upp sig.

Var finns rättvisan? undrade programledaren. Sundaste svaret kom från Svenska Spels Andreas Arver:

– Bandyn är beroende av att Hammarby syns.

Så enkelt är det faktiskt.

Vi var 4 373 här på ABB Arena Syd i Västerås. Säsongens överlägset högsta publiksiffor i Västerås, bara 3 478 mot Hammarby i premiären är inom tusentalet där bakom. I övrigt i vinter: 1 428, 1 182, 1 089, 1 073, 944 och 886 – ja, du hör ju själv.

Men vankas det godis så kommer publiken.

Även i undervegatationen fanns det några höjdare: i södra Allsvenskan såg 1 837 derbyt Nässjö–Tranås 7–9, 1 126 såg ­derbyt Blåsut–Gripen 2–3 och 1 012 såg derbyt Motala–Åtvidaberg 6–3.

Högsta div 1-siffran hittar vi i Oskarshamn: 422 på Oskarshamn Arena såg derbyt Stjärnan-Bore, 7–2, förmodligen mest nyfikna på att se den ryske 19-åringen ­Ivan Ushakov från Baykal ­Energy i VM-staden Irkutsk som öser in mål varhelst han visar sig.

Ivan gjorde ingen besviken den här gången heller: fem mål, nu totalt uppe i 21, sju fler än tvåan i seriens skytteliga och 17 fler än Stjärnans näst bäste. Och då har han inte gjort ett ­enda straffmål.

ARTIKELN HANDLAR OM

Bandy