”Bara två svenskar med medaljchans”

SPORTBLADET

Wennerholm: Sorry, Kallur – inte i närheten

Klockan stannade på säsongens sämsta tid – 13,06 i Karlstad.

Men Susanna Kallurs leende sa allt.

Det här var ett test för en tröttkörd kropp som siktar på en OS-final i Rio.

Men det är bara Daniel Ståhl och Michel Tornéus av OS-friidrottarna som har chans till medalj.

Foto: Sportbladets Mats Wennerholm.

Tävlingsmaskinen Daniel Ståhl var den som imponerade mest på GP-galan i Karlstad med sina 64,24 i diskus.

Men det var ingen överraskning.

Jag visste redan att han var bra och som med det perfekta kastet till och med har kapacitet att ta OS-guld.

Det bor ett 70-meterskast någonstans i den där väldiga kroppen.

Men han är inte samma publikmagnet som Susanna Kallur. Inte än.

Hon höll ju världsklass innan skadorna slog till OS-året 2008 och höll henne borta från världsscenen i åtta långa år.

Inget att skryta med

Frågan är om hon kan ta sig tillbaka.

Segertiden 13,06 är inget att skryta över, men Sannas leende sa att det här var precis det besked hon ville ha.

Det som imponerade mest var hur lekande lätt hon lämnade OS-klara Katsiaryna Pauplauskaja bakom sig, vitryskan som gjort 12,88 i år.

Sanna hade 26 hundradelars marginal ner till Paplauskaja på andraplatsen. En evighet på 100 häck.

Nu är säkert vitryskan lika nedtränad som Sanna just nu under hårdträningen inför OS, men marginalen var ändå talande.

Jag vet att både Sanna och hennes tränare Torbjörn Eriksson har målet att nå en OS-final. Det är de öppna med.

Det skulle de knappast vara om pilarna pekade åt något annat håll än att årsbästat på 12,91 kan kapas med åtminstone ett par tiondelar.

Finaplats – en bragd

Nu finns det inga garantier för det, men bara en finalplats vore en bragd.

Men något medaljhopp är hon inte.

Så snabbt går det inte att nå toppen igen, även om världsettan och nyblivna världsrekordhållerskan (12.20) Kendra Harrison inte får vara med i OS.

Men bakom den överlägsna amerikanskan har det inte varit några imponerande resultat den här säsongen.

Bland de tjejer som åker till OS i Rio för att springa 100 häck räcker det med 12,50 (Kristi Catlin, USA) för att vara tvåa på listan.

Det är hundradelen sämre än Susanna Kallurs personliga rekord på 12,49 från 2007.

Men den tiden kommer inte 2016 års Sanna att vara i närheten av i Rio.

Annars var det väl inga starka OS-besked som kom i Karlstad. Men jag hade inte väntat mig något annat heller.

Alla som ska till OS ligger i hårdträning just nu för att få en absolut formtopp när det är dags att kliva ut på Joao Havelange-stadion i Rio.

Alla utom Ståhl då förstås. Han kastar nästan lika långt varje gång han ställer sig i ringen.

Inför den här säsongen såg både Erika Kinsey och Sofie Skoog ut som möjliga medaljörer i Rio i en gren som tappat höjd.

Nu saknas dessutom båda de avstängda ryskorna Marija Kutjina och Anna Tjitjerova. Regerande världs- respektive OS-mästare.

Räknat med genombrott

Nu fick Sofie Skoog ändå till 1,89 inför en jublande hemmapublik, men hon har inte fått det lyft upp mot möjliga medaljhöjder jag räknade med efter genombrottet i fjol.

Erika Kinsey har haft det ännu tyngre och har haft en bedrövlig säsong. Hon har inte varit i närheten av de sensationella 1,97 hon fick till i fjol, når hon kom tillbaka till friidrotten efter flera års frånvaro.

Nu stannade hon på 1,83 i Karlstad. Inte alls det formbesked hon hoppades på inför Rio-resan.

ARTIKELN HANDLAR OM