Kendricks hyllar Duplantis efter rekordet

avMats Wennerholm

Publicerad:
Uppdaterad:

GLASGOW. En svensk som fortfarande svävar i det blå.

Och en amerikan som aldrig varit lyckligare över att ha blivit nedpetad till andraplatsen i världen.

Herrarnas stavhopp är en märklig värld.

– Men det finns ingen jag unnar det här så mycket som Mondo. Nu är det han som sätter gränserna, säger regerande världsmästaren Sam Kendricks.

Det är dan före dan i Glasgow och den obligatoriska presskonferensen med galans största namn.

För en dryg vecka sedan hade Sam Kendricks varit given tillsammans med hemmafavoriten Laura Muir och Jamaicas sprintdrottning Shelly-Ann Fraser-Pryce.

Men plötsligt är det en tanig svensk-amerikansk 20-åring som är världens hetaste friidrottare.

Sam Kendricks får bara se på.

Men när en privatchaufför hämtade upp Mondo på hotellet, valde amerikanen att åka med.

Bara för att se på i bakgrunden.

Bara för att njuta av stunden.

– Vi är som bröder, säger Sam.

Foto: MATS WENNERHOLM
Sam Kendricks och Mondo Duplantis.

– När jag hoppade amerikanskt rekord med 6,06 förra året var han den förste att höra av sig och jag är lika lycklig för hans del. Det här har varit hans öde, han är född och uppväxt för det här. Här vill jag lyfta fram Sverige som verkligen hjälpt och stöttat honom under så många år. Det har byggt honom till en fantastisk stavhoppare som alla svenskar ska vara stolta över.

– Och jag är inte förvånad över att han satte världsrekord. Det var ingen överraskning för mig. Jag har sagt det i åratal. Det enda som förvånade mig var att han gjorde det så tidigt.

Så att plötsligt vara nummer två bekymrar dig inte?

– Nej, jag har varit rankad etta i världen de tre senaste åren och jag har vunnit de två senaste världsmästerskapen. Men du kan inte leva på gamla meriter. Nu har Mondo hoppat högre än mig och högre än vad jag kanske någonsin kommer att göra. Och han kanske kommer att skriva om stavhoppets historieböcker i framtiden. Men jag måste anta den utmaningen.

Sam Kendricks har nog aldrig haft en lugnare dag inför en tävling.

Det är bara Sportbladet som pratar med honom, medan Mondos manager Daniel Wessfeldt suckar där i bakgrunden över alla telefonsamtal, sms och intervjuförfrågningar.

Foto: MATS WENNERHOLM

Och väldiga BBC och brittiska drakar som The Guardian och The Times flockas runt en svensk som just gjort det omöjliga.

Mondo som sitter där i sina Harry Potter-glasögon och letar efter svar på alla frågor.

Och trots att det gått en vecka sedan det där världsrekordet i polska Torun har han inte hunnit smälta det än.

Det är som han fortfarande hänger kvar där uppe, 6,17 meter upp i luften och väntar på att landa.

– Ja, jag tror inte jag förstått det än, säger Mondo när jag frågar.

– Det känns inte som mitt rekord. Det är en konstig känsla.

Men visste du att kapaciteten fanns när säsongen startade?

– Jag visste att jag hade tränat bra under hösten, men det är alltid svårt att veta. Målet var att hoppa över sex meter i så många tävlingar som möjligt under innesäsongen. Jag tänkte inte så mycket högre än så, men efter första tävlingen i Düsseldorf förstod jag att jag hade chansen.

Det var där han la upp ribban på världsrekordhöjden 6,17 för första gången och rev med armbågen på nervägen.

I nästan tävling i polska Torun gled han över och skrev historia.

Nu har han pressen på sig att göra det igen och samtidigt vara den som är jagad istället för att jaga själv.

– Men det där med att vara jagad har jag levt med hela mitt liv. Inte på den här nivån kanske, men i varje åldersgrupp jag tävlat. Så det är jag van vid.

Kan det bli ett nytt världsrekord här i Glasgow?

– Jag vill vinna tävlingen i första hand och jag vet att Sam (Kendricks) aldrig är rädd för mig, även om jag har världsrekordet. Han kommer att vara redo att utmana och är alltid bäst när det gäller. Men vi får se vad det landar efter det.

Mondo är inte bara rankad etta i stav.

När den nya rankingen kom från Internationella Fridrottsförbundet på torsdagen hade han klättrat sju placeringar på totalrankningen. Mondo är trea i världen totalt bakom amerikanska sprintern Noah Lyles och norrmannen Karsten Warholm.

Men det känns som de är där på lånad tid.

Foto: MATS WENNERHOLM
Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM