Experten förklarar Nordkoreas närvaro: ”...måste hända mer”

1 av 2 | Foto: Lee Jin-man / TT / NTB Scanpix
Nordkoreansk flagga rivs upp i Sydkorea innan Sveriges damers match.
SPORTBLADET

Nordkorea kommer att delta i de olympiska spelen i Sydkorea.

Landet sänder spelare för ett gemensamt hockeylag och enskilda utövare.

Totalt 22 aktiva nordkoreaner deltar i OS efter en unik överenskommelse.

Men vad innebär genombrottet i diskussionerna?

Sportbladet frågade Gabriel Jonsson, docent i språk och kultur på Stockholms universitet.

Hur skulle du beskriva att relationen mellan Nordkorea och Sydkorea varit de senaste åren?

– Relationerna mellan Nord- och Sydkorea är alltsedan Koreakriget 1950–1953 spända med bara tillfälliga töväder. Dessa har alltid brutits på grund av oenighet. Under de senaste åren är Nordkoreas kärnvapenprogram det största hindret mot att skapa fred på Koreahalvön. Nordkorea använder programmet för att visa styrka internt och externt. Efter Nordkoreas fjärde kärnvapentest i januari 2016 och ett missiltest i februari samma år bröt Sydkorea samarbetet i industrizonen Kaesong Industrial Complex som hade pågått sedan december 2004 som ett av endast två långvariga samarbetsprojekt. Det andra var turistresor till Mt. Kumgang i sydöstra Nordkorea nära gränsen som inleddes i november 1998 men avbröts i juli 2008 efter en dödsskjutning av en sydkoreansk turist som hade gått upp för att se soluppgången och enligt Nordkorea hade vistats på militärt område. Kontakterna har varit begränsade alltsedan 2008, då solskenspolitiken som infördes av president Kim Dae Jung (1998–2003) och syftade till att förbättra relationerna men kritiserades för att vara för eftergiven mot Nordkorea, ersattes av en "ge-och-ta ansats" som i klartext innebar att kärnvapenprogrammet måste upphöra för att kontakter ska kunna etableras. Allt sedan dess är kontakterna begränsade. Inga incidenter med dödlig utgång har dock ägt rum sedan två stycken under 2010.

Foto: Privat
Gabriel Jonsson, docent i språk.

Vad innebär den här överenskommelsen för relationen och kanske framtiden?

– Den är positiv, eftersom kontakter behövs för att relationerna ska kunna förbättras men det behöver hända mer för att man ska kunna tala om en varaktig förändring och en sådan har man som sagts ovan aldrig lyckats uppnå. Om man kan få till stånd till exempel familjeåterföreningar vore det ett steg i rätt riktning. Frågan är symboliskt viktig, då avsaknaden av möjligheter att träffa varandra är den värsta humanitära konsekvensen av Koreas delning. Många har dött utan att ha kunnat träffas eller ens veta om man lever eller ej. Kritik har riktats mot Nordkoreas deltagande, eftersom vissa anser att det är en propagandavinst för Nordkorea.

Att de ska delta i samma lag, innebär det en extra symbolisk handling?

– 1991 deltog Nord- och Sydkorea som ett lag i bordtennis-VM i Japan och i ungdomsfotbolls-VM i Japan under en period av töväder i relationerna så en förebild finns. Man kan säga att symboliken förstärks här plus av det gemensamma inträdet som dock inte heller är något nytt utan började med Sydney-OS 2000 som hölls efter det första inter-koreanska toppmötet i juni 2000. Gemensamma inträden gjordes i internationella idrottsevenemang 2000–2007.

Det har förekommit uppgifter om att Nordkorea skickar en utbildad hejarklack; ovanligt med västerländska ögon, men kan man utifrån kulturella/politiska aspekter förklara fenomenet?

– Alla som åker ut ur Nordkorea med regeringens medgivande är lojala mot regeringen så en utbildad hejarklack ligger i linje med detta. Man vill sätta landet i en fördelaktig dager.

Så många OS-guld vinner Sverige 00:42
ARTIKELN HANDLAR OM

Vinter-OS

Nordkorea

Sydkorea

IOK