”Inte vårt jobb att avgöra vad som är rätt och fel”

Tyska klubben beredd att anställa svensken ändå

avKristoffer Bergström

Hur kan en tränarkarriär fortsätta efter uteslutning och grova anklagelser om sexbrott?

För att förstå förflyttar vi oss till tyska Karlsruhe där den svenske mannen stannade i tre dagar och charmade en hel klubb.

Tills ögonblicket då allt förändrades.

En sommardag 2016 fick Alex Bachmayer besök av en makalös svensk. Som styrelseordförande för gymnastikklubben Kunstturn Region Karlsruhe var han häpen över möjligheten som presenterades.

Tyskarna stod utan tränare och mot honom gick en av Europas bästa. En charmerande man med rak rygg och bred kunskapsbas.

De hälsade. Svensken bjöds att stanna i tre dagar för att bekanta sig med lokalerna och de aktiva. Han tog för sig direkt, synade träningsscheman och gav konkreta råd till gymnaster han bara träffat ett ögonblick.

Svenske tränaren gav ett gott intryck vid besöket.

Efter vistelsen återstod pappersarbetet. Tränaren lämnade landet med önskningar om en snar återkomst, men när lönen skulle förhandlas och kråkorna plitas dit var det som att en strömbrytare hade slagits om. Han ville inte längre jobba i Karlsruhe. För att skydda klubben var det bäst att han sökte sig vidare, sa han, och var därmed borta.

Besviken såg Alex Bachmeyer sin drömchans sippra mellan fingrarna och fick nöja sig med andravalet, en i hans ögon mindre kompetent amerikan.

Så vad hade hänt?

Hade rent brottsregister

Den svenske tränaren var vid tidpunkten oönskad i Sverige. Han var sparkad från en klubb och utesluten från uppdrag av förbundet. På listan över anklagelser stod att han pressat skadade gymnaster att träna, att han skapat en osund idolkult runt sig själv, att han vikthetsat barn och haft sexuella relationer med flickor en bra bit under arton år.

Han var polisanmäld men inte fälld för något brottsligt. Han var aldrig utredd av förbundet eftersom hans svenska klubb motsagt sig en oberoende granskning. Så trots att gymnaster trätt fram med namn och berättat om missförhållanden, trots att det svenska förbundet samlat 15 vittnesmål för intern dokumentation, var den medelålders mannens brottsregister rent.

Två år efter besöket i Karlsruhe kommer Sportbladet över ett mejl daterat 10 juni 2016. Det är skickat från Svenska gymnastikförbundets generalsekreterare Johan Fyrberg till hans tyska kollega Wolfgang Willam. I formell ton förklarar Fyrberg att hans förbund att tränaren inte är önskvärd då hans ”ledarskap bedöms som ej acceptabelt”.

Läs gymnastikförbundets brev

1 av 3

Willam minns korrespondensen.

”En fantastisk person”

– Tränaren var i Karlsruhe och förhandlade med representanterna där. Han visade upp sitt brottsregister. Där fanns inget att anmärka på, säger sportchefen på det tyska förbundet.

Hur hanterade ni brevet från Sverige?

– Vi skickade det vidare till klubben, men det var tränaren själv som bestämde sig för att inte arbeta för dem.

Kan det sista stämma? Var det alltså inte gymnastikföreningen i den västtyska staden som avskräcktes av tränarens förflutna – utan svensken som avstod att ta en anställning?

Kunstturn Region Karlsruhes styrelseordförande Alex Bachmayer bekräftar saken och målar sedan upp scenen som återges i början av den här artikeln.

– Han är absolut en fantastisk tränare. Mycket duktig tekniskt och en väldigt trevlig person. Från första stund hade jag en bra känsla, säger Bachmayer.

Bachmayer.

Hur kontaktade han er?

– Det var vi som tog kontakt eftersom vi känner till honom från internationella tävlingar. Vi frågade om han ville se andra länder – kanske Tyskland?

Visste ni varför han lämnat sina senaste klubbar och var oönskad av det svenska förbundet?

– Självklart. När han var i Tyskland pratade han med oss om situationen i Sverige. Han sa att han gillar vår klubb för mycket för att stanna, för problemen från Sverige kommer efter honom. Det kunde skada vår klubb och vår vänskap.

Hur reagerade du?

– Jag blev ledsen. Han är en fantastisk kille. Men vi förstår honom. Han visade nyheter som publicerats i Sverige men vi förstod att det fanns två sidor av myntet.

Så du var på väg att anställa en person som påståtts ha gjort sig skyldig till trakasserier och sexuella relationer med gymnaster som är under arton år?

– Ja, för allt är inte svart-vitt, det finns olika färger. Vissa ser bara vad som är skrivet, men det är inte vårt jobb att avgöra vad som är rätt och fel. Sanningen är flytande.

”Vi har pratat då och då”

Som högste ansvarig för en stor förening hade Alex Bachmayer två verkligheter att förhålla sig till. Den ena grundades på utlåtanden från förbund och klubbar i Sverige, den andra på hans eget intryck av tränaren.

Övervägde du att prata med någon gymnast som haft honom för att få ytterligare en åsikt?

– Nej.

Vore inte det bra när anklagelserna är så grova?

– Lyssna. Jag har ett företag själv. För vissa är det viktigt med information från den förra arbetsplatsen, men för mig är personlighet viktigast. Om du gillar en kille kan det räcka.

Och du gillade tränaren?

– Absolut.

Har du gett upp hoppet om att anställa honom?

– Nej. Han har jobb i Norge, men vi har pratat då och då. Fast just nu behöver vi ingen ny tränare.

Så han kan bli aktuell i framtiden?

– Kanske.

”Måste ändra kulturen”

Svenskarnas varning lämnade klubben oberörd men varskodde tränaren att han hade ögonen på sig. På så vis uppfyllde brevet sitt syfte, fast avsändaren Johan Fyrberg drar sig för att kalla det en seger.

– Jag är inte ute efter enskilda individer. Jag vill bygga en sund, trygg och attraktiv idrott. Då måste vi agera inom vårt land och internationellt. Utifrån det perspektivet är jag nöjd, säger han.

Efter att förbundet öppet uttryckt sin oro och missaktning mot tränaren har han fått ett tränarjobb i Sverige och ett i Norge. Han har varit på gång till Frankrike och till Tyskland.

En plausibel slutsats är att det kan finnas fler klubbar som är villiga att anställa en man kantad av varningar och skräckhistorier.

– Att byta ut en enskild person eller en styrelse löser inte problemet, men det kan var ett litet steg i en dellösning. Den viktiga är att vi förändrar hela kulturen, säger Svenska gymnastikförbundets generalsekreterare Johan Fyrberg.

ARTIKELN HANDLAR OM