Han är vårt största tungviktshopp

SPORTBLADET

Han är revisorn som hellre slår knock på motståndare än ner på felaktiga avdrag.

Adrian ”Gäddan” Granat.

Svensk proffsboxnings just nu största tungviktshopp.

Med sina 203 cm och 108,5 kg är Adrian en imponerande uppenbarelse. Sätt en kamera i ansiktet på honom och ögonbrynen kryllas till ett elakt hotfullt uttryck. Ta bort kameran och samma ögon skrattar och ler. Han har nyss fyllt 23 men vet redan väldigt väl hur nerven runt proffsboxningsmatcher skapas.

I Wikipedia står:

”Gäddan sväljer alltid byten med huvudet först och kan utan problem klara bytesdjur upp till och med halva dess egen längd. Gäddan kan inte spotta ut ett byte när den väl börjat svälja det, eftersom de stora tänderna är bakåtriktade. Sålunda kan ett byte svårligen undkomma om gäddan väl slagit det.”

Tre matcher – tre knockoutsegrar

Få reser sig efter att Gäddan Granat prickat dem med en klockren höger. I kväll går han sin fjärde match som proffs. De tre tidigare har blivit snabba knockoutsegrar.

– Klart att drömmen är världsmästare men samtidigt är jag realist. Någonstans tror jag att jag kan komma dit om jag tränar hårt och utvecklas. Om fem år är jag kanske redo, säger Adrian.

Men hans självförtroende döljs en del i svaret.

– Nu tänker jag på Klytjko. Om jag inte ska möta honom har jag en bra chans snart mot de andra. Inte direkt nu, det måste jag vara så ödmjuk att säga, även om jag någonstans tror att jag hade tagit dem …

Granat skulle alltså inte tveka att möta alla tungviktens stjärnor strax under Klytjko redan nu. En imponerande och kanske direkt farlig inställning. Han vill verkligen bli bäst. Kanske till och med för tungviktsklassens skull.

”Feta och tråkiga”

– Jag tycker Klytjko boxas för tråkigt och de andra tungviktarna har blivit feta och dåliga, säger Adrian Granat.

Efter kvällens match mot österrikaren Andreas Kapp vänder han hem till Malmö efter en dryg månad i Hamburg.

– Det är skönt att komma bort. Då uppskattar man det mer när man är hemma. Är man hemma är det mycket som distraherar en. Det är svårt att lägga hundra procent fokus på boxning om alla polare och alla brudar ska jaga en.

– Här är det boxning till hundra procent och det är så det ska vara om man ska komma någonstans.

”Jag har hjärna och krut i nävarna”

Om det inte hade blivit boxning hade det blivit något helt annat.

– Jag pluggade till och jobbade som revisor. Så jag har hjärna och krut i nävarna. Bokföring var roligt, säger Adrian.

En nybliven 23-åring med en för sin ålder udda idol – Max Schmeling, som avled 2005, 99 år gammal.

– Det finns många bättre boxare än han men jag har kollat in honom som människa i och utanför ringen. A true gentleman. Jag började tidigt kolla på gammal boxning. Det var the golden era – 30-, 40-, 50- och 60-talen.

Och så den självklara frågan. Varför smeknamnet Gäddan?

– Det var min tränare Bert (Johansson-Munk) som tyckte att jag högg snabbt som en gädda. Nu vet inte ens mina kompisar vad jag egentligen heter. Det är alltid bara Gäddan, säger Adrian Granat.

ARTIKELN HANDLAR OM

Boxning