Ebba Busch

Erik Niva möter Niklas Busch Thor

Allsvenske lagkaptenen: Mer nervös när Ebba debatterar

Av: 

Erik Niva

SPORTBLADET

Han är en 32-årig epileptisk, hjärtopererad småbarnspappa med en egen civil karriär och en fru med ett av Sveriges mest utsatta jobb.

Ändå ska nu Niklas Busch Thor börja spela allsvensk fotboll igen.

Vad har egentligen hänt sedan han utmattad stirrade in i omklädningsrumsväggen utan att se någon väg därifrån?

Om han var utbränd eller utmattad, om han gått in i väggen eller om allt egentligen bara är olika benämningar på samma symptom?

Det var likgiltigt för Niklas Busch Thor där han stod ensam på omklädningsrumstoaletten och skakade. Han visste bara att det inte funkade längre.

Niklas Busch Thor.

Genom hela 2017 var han lagkapten för IK Sirius första allsvenska äventyr på nästan 45 år, men halvvägs in på hösten klarade han inte längre av att svara upp mot sina egna förväntningar på sig själv.

– Jag orkade inte mer, jag var så slutkörd. Det var ett par träningar då jag sprang in i omklädningsrummet och bara bröt ihop på toaletten. Jag var så trött både fysiskt och psykiskt. Att sluta med fotbollen var oundvikligt, jag såg ingen annan utväg.

Genom hela sitt liv hade han drivit sig själv hårt – både på och utanför planen – och inför den historiska allsvenska debutsäsongen hade han investerat en ännu större del av sig själv i fotbollen.

”Aldrig varit den störste talangen”

På eget initiativ hade han flugit upp till Umeå, där det alpina landslagets fystränare Robert Nilsson skräddarsydde ett individuellt uppbyggnadsprogram.

Niklas Busch Thor följde det slaviskt, unnade sig inte en enda ledig dag under de vintermånader då svenska fotbollsspelare egentligen har semester.

– Min största styrka har nog alltid varit att jag förstått vad som krävs av mig, vad jag måste göra för att nå fram. Jag har aldrig varit den största bolltalangen, utan jag har tränat extremt, extremt hårt. När jag skulle upp i Allsvenskan så visste jag att det inte skulle gå bra för mig ifall jag inte förbättrade min fys med 50 procent, jag skulle inte klara mig annars.

Slitet gav resultat. Sirius flög fram genom den allsvenska våren, och som 31-åring spelade Niklas Busch Thor sitt livs bästa fotboll.

Och så var jag ensam hemma och stod där halv tre på natten med en vällingflaska och en dotter som bara inte ville sova...

”Stod där halv tre med en vällingflaska”

Men tiden gick och verkligheten närmade sig, och till sist hann livet både ikapp och förbi. Parallellt med fotbollen utbildade sig Niklas Busch Thor till civilingenjör vid KTH, och under vårsäsongen skrev han sin kandidatuppsats i materialdesign. Sedan var det visst något med att hans fru hade ett speciellt jobb, och att paret dessutom precis fått sitt andra barn.

Niklas Busch Thor
Niklas Busch Thor med barn i Almedalen 2015.

– Allt vägde in. Jag kommer ihåg när vi skulle möta AIK på Friends, en psykiskt ganska tung bortamatch med mycket anspänning. Och så var jag ensam hemma och stod där halv tre på natten med en vällingflaska och en dotter som bara inte ville sova... Att inte känna sig förberedd är den värsta känslan som finns, och att då gå ut på en sådan arena med alla blickar på dig... Du får kämpa mot så mycket annat än bara motståndarlaget.

Paradoxalt nog var det en semesterresa som till sist fick vardagsekvationen att knäckas. Under några sällsynta utlandsdagar i juni drog yngsta dottern Elise på sig en luftrörsinflammation som sedan inte gav med sig.

– Hon sov knappt på fyra månader, utan låg och hostade och vaknade 20–30 gånger varje natt. Det var inget jag snackade om när jag slutade – ville inte skylla på något – men det var en grej som verkligen bidrog till att jag inte orkade längre. Och eftersom jag inte orkade så slutade jag.

Vi går för att beställa lunch på Stationen i Uppsala, men när den inarbetade Sirius-rabatten kommer på tal uppstår mest förvirring.

– Vad är det du heter?

– Niklas... Thor...

Killen i kassan verkar checka av mot någon lista, utan att hitta det han letar efter.

– Niklas Busch Thor. Jag är spelare.

Även om han ogärna skyltar med hela sitt namn offentligt i onödan så får Niklas Busch Thor tillgodogöra sig sin 20-procentsrabatt. Han har ju rätt till den nu igen.

Sedan två veckor tillbaka är det officiellt att han ska göra allsvensk comeback, något som gissningsvis ligger sisådär tre veckor framåt i tiden.

”Jag var inte klar med fotbollen”

Han är tillbaka i prestationsbranschen, pressar sig återigen framåt genom ett av Robert Nilssons specialutformade fysprogram. Inget bröd till lunchen, ingenting alls till espresson efteråt.

Niklas Busch Thor i gymmet.

Något kilo till ska bort, några dussin mil ska ner i benen i stället. Sedan ska ”NBT” återigen vara redo för att spela allsvensk fotboll, för att vara den idrottsman han inte längre orkade vara för ett år sedan.

– Jag var inte klar med fotbollen, så enkelt är det väl. Egentligen visste jag det när jag tog beslutet att sluta också – att jag fortfarande kunde fortsätta utvecklas och bli bättre – men som läget var såg jag det som något jag skulle behöva leva med. Men det hinner hända ganska mycket på ett år. Nu sover Elise bättre, och nu går båda barnen på förskola. Mycket i vardagen har blivit enklare, och jag kan inte komma ifrån att jag tror att jag har mycket mer att ge. Det låter ju lite klyschigt, men kärleken till fotboll slocknade aldrig.

Idén om en återkomst växte fram successivt under sommaren. Sirius-tränaren Kim Bergstrand tog en första kontakt i juni, och även om Niklas Busch Thor slog ifrån sig så sådde förfrågan en tanke i huvudet på honom.

Körde några pass med division 4-lag

Utan att vara riktigt medveten om det började han träna annorlunda, på ett mer målinriktat sätt. Plötsligt var han tillbaka på planen och körde några pass med Division 4-laget Rasbo, och därifrån var sedan inte steget så långt till ett positivt svar när Kim Bergstrand väl ringde igen.

Lördagen den 8 september gjorde en välbekant innermittfältare en sorts testträning med Sirius, sådär lite halvt i smyg och skymundan. Det föll sig så att det var dagen före det svenska riksdagsvalet, och det var den där typen av tillfällighet som egentligen inte är någon tillfällighet.

Det är inte så att det finns en elefant i rummet under en intervju med Niklas Busch Thor, utan det är snarare frågan om hur stor plats den där elefanten egentligen ska tillåtas att ta.

Jag förstår grejen. Kan du hitta något annat exempel där en framgångsrik politiker är ihop med en fotbollsspelare på hög nivå? Inte vad jag vet.

Precis alla vet ju att han är gift med Kristdemokraternas partiordförande Ebba Busch Thor. Hur viktigt eller oviktigt är då det?

Ebba Busch Thor på läktaren när Sirius spelar.

På ett sätt hänger allt han gör och alla beslut han tar ihop med det faktumet, men utifrån ett annat synsätt är det mer eller mindre irrelevant.

”Jag förstår intresset kring det”

Var slutar fotbollsspelaren och var börjar människan? I vilken utsträckning har du din egen identitet, och hur mycket definieras du av din livspartner?

– Jag förstår grejen. Kan du hitta något annat exempel där en framgångsrik politiker är ihop med en fotbollsspelare på hög nivå? Inte vad jag vet. Så jag förstår intresset runt det, jag förstår varför det här någonstans är roligt och intressant att prata om...

Men...?

– Ibland känner jag ju att många redan har bestämt sig, och att de jagar efter sånt som inte finns. Till exempel vill ju många så väldigt gärna ha det till att det är Ebba och hennes grej som tvingade mig till att sluta med fotboll – men det var helt mitt eget beslut. Hon var väldigt noga med att inte välja sida vare sig för eller mot fotboll, och jag är imponerad av hur många terapisamtal hon orkade ha med mig när jag brottades med det här förra hösten.

Niklas Busch Thor redogör för grundpremisserna som familjen gemensamt formar sitt liv utifrån. Hade de bott för sig själva i en främmande stad utan släkt omkring sig, så nej, då hade de förmodligen inte kunnat leva de liv som de gör.

”Det var hon som sa: Åk ner och kör nu”

Men nu är det inte så det ser ut. Båda svärföräldrarna och de egna föräldrarna bor intill dem strax öster om Uppsala, så möjligheterna till assistans och avlastning är långt mycket större än för familjer som lämnat städerna där de vuxit upp.

– Och tillsammans har vi en inställning som är... Går något att göra – är det bara praktiskt möjligt – så löser vi det. ”Om du vill göra det, så hittar vi en väg”. Ebba märkte på mig att det här med fotbollen hade satt sig i mitt huvud igen, så jag behövde inte ens fråga henne. Det var hon själv som sa: ”Åk ner och kör nu! Jag ser ju att det kliar i dig”.

Dagen innan vi ses har Niklas Busch Thor varit på Riksmötets öppnande, den traditionella ceremonin som just i år ramades in av processen där Stefan Löfven röstades bort som statsminister.

Ebba och Niklas Busch Thor under riksmötets öppnande.

Egentligen pågick högtidligheterna långt in på kvällen, men medan frun stannade kvar i Stockholm åkte maken tillbaka för att umgås med barnen och sköta hemmet.

– På söndag är det Alf Svenssons 80-årsfest också, och jag känner väl att det inte är läge att belasta barnvaktskontot alldeles för hårt innan jag ens hunnit börja spela igen.

Men man blir ju aldrig mätt. Två år i rad har jag åkt till Max på Vasagatan och käkat efteråt, med frack och allt.

Åker till Max efter Nobelmiddagen

Niklas Busch Thor skrattar. Han vet ju också att hans planering ser annorlunda ut än den genomsnittliga allsvenskens logistik, att det finns inslag i hans liv som han själv har vant sig vid men som fortfarande är både exotiska och exklusiva för andra.

– Så är det ju, nu i år blir det till exempel tredje Nobelfesten i Blå Hallen. Och det brukar verkligen vara jättetrevligt – men man blir ju aldrig mätt. Två år i rad har jag åkt till Max på Vasagatan och käkat efteråt, med frack och allt. Någonstans kan jag uppskatta fotbollen ännu mer efter att ha varit på alla de här grejerna. Den blir mer på riktigt, hands-on.

Ebba och Niklas Busch Thor på Nobelfesten 2017.
Ebba och Niklas Busch Thor när Kungen firade sin 70-årsfest.

Våren 2016 firade Kung Carl XVI Gustaf sin 70-årsfest med en extravagant fest på slottet. Niklas Busch Thor var där, titulerad som ”lagkapten” i inbjudan.

– Den titeln tyckte Kungen var jättekul. Och egentligen får man aldrig gå hem tidigare än honom, men Ebba var gravid och jag hade match dagen efter. Så vi mötte honom i dörren. ”Ska ni gå redan?”. Och jag bara: ”Ledsen Kungen, men det är bortafajt i morgon”.

Kan du föra dig i såna sammanhang annars?

– Jodå. Det är inte min värld, men jag är inte nervös inför den längre. Någongång har jag väl sagt: ”Tjena, Daniel!” till Prins Daniel och Ebba har himlat med ögonen, men... Jag är inte så komplicerad, jag gör min grej. Det är klart att man ska ha respekt, men seriöst... Det är ju inte så att Daniel själv bryr sig, nästan tvärtom.

Brukar du snacka AIK med honom?

– Jo, det händer. Igår var inte han där, men då pratade jag AIK med Victoria. Prinsen hade tagit med deras son på Bajen-matchen för första gången, så vi hann prata lite kort om det. Jag ville höra hur det hade varit, men hon hade varit i New York och inte riktigt hunnit uppdatera sig. Men det är väldigt ofta så. Löfven har jag ju snackat Giffarna med. Göran Hägglund är Degerforsare och Alf Svensson håller på J-Södra. Mikael Damberg är AIK:are, Anders Ygeman och Ulf Adelsohn är tok-Djurgårdare, precis som både Lars Ohly och Fredrik Reinfeldt. När när jag är bland politiker får jag prata fotboll, och när jag är inom fotbollen så vill folk få mig till att prata politik.

När Niklas Busch Thor tar upp sin mobiltelefon pekar han menande på skärmen. Under tiden som vi har pratat har det plingat in ett par olika nyhetsflashar – två av dem handlar om hans fru.

”Jag kan ta jätteilla vid mig”

– Jag har bara vant mig vid att våra liv sitter ihop. När jag sitter och käkar frukost med laget är det alltid någon som slår upp tidningen och så är Ebba där... Jag tänker inte mer på det eftersom jag är så van, men då vill ju de veta: ”Hur blir det nu med regeringen?”. Jag har ingen aning, jag vet inte mer än vad ni vet. Och så vet jag att det är för Ebba också; hon får svara på varför Sirius inte vinner också.

Är det jobbigt?

– Det har blivit bättre, men jag kan fortfarande ta jätteilla vid mig av saker som skrevs om Ebba. Jag märkte det bara igår när riksdagen öppnade... Hon fick ta mycket skit, och jag får också en del av de där notifieringarna när jag blir taggad i en bild. Hon är så oerhört mycket bättre på att bara låta saker och ting rinna av henne. För mig var ju Facebook och framförallt Twitter bara att lägga ner. Jag orkade inte med tonen, folk som är så himla kaxiga och raljerar...

Ebba och Niklas Busch Thor på en modegala.

Precis som alla andra har Niklas Busch Thor en gräns. Kritik mot hans egen fotboll kan han hantera numera och några råsopar mot hans frus politik har han också lärt sig leva med.

När Ebba skulle bli partiledare var det otroligt mycket: ”Åh, stackars deras barn”. Det var så tröttsamt.

Det är när det blir personligt – rent utav privat – som han slår ifrån sig.

– Väldigt många tycker väldigt mycket om oss, om vad vi har för åsikter eller hur vi lever vårt liv. När Ebba skulle bli partiledare var det otroligt mycket: ”Åh, stackars deras barn”. Det var så tröttsamt. Och nu när jag ska börja spela igen... Ja, jag tog beslutet att sluta delvis för familjens skull – och jag hade inte väntat mig något annat från Ebba eller någon annan – då det är viktigt för mig att säkerställa att mina barn mår bra, och att det är vi själva som har uppfostrat dem. Kostnaden för min fotboll får inte bli för hög för våra barn, men jag ser att de mår bra och är friska och att de trivs där de är.

”Min ideologi är inte långt ifrån Ebbas”

Nästan inget annat är lika känsligt som att kritisera någon annans uppfostran.

– Det provocerar, det gör det, för det är ingen som vet hur vi har det. Hur vi gör med våra barn – det har bara vi med att göra. Så är det faktiskt. Jag har full respekt för de som har åsikter om vår ideologi, men när det kommer till vår uppfostran finns det inget som heter allmänintresse. Jag behöver inte försvara det, jag tycker inte det.

Hur pass ideologiskt driven och intresserad är du?

– Det är inte så att jag vill sitta och diskutera sakfrågor i en intervju, men det är klart att min ideologi och mina åsikter inte ligger långt ifrån vad Ebba står för.

Sina första år levde Niklas Busch Thor i Småland – föddes i Eksjö, bodde utanför Vetlanda – men i samband med att det var dags att börja skolan kom han till Storvreta utanför Uppsala.

Till en början kände han inte riktigt att han hörde hemma, passade in.

– Jag har alltid känt mig annorlunda, och mycket av anledningen går väl att spåra till min tro. När jag var liten var det många som skrek saker till oss som gick i kristen skola, och när man är sju år gammal kan man ju inte riktigt förstå det. ”Varför gör dom så? Varför är de taskiga mot oss?”. Allt det där har satt någon form av spår eftersom jag fortfarande kommer ihåg det, tänker på det ibland. Jag kan någonstans relatera till de som blir misstänkliggjorda utan anledning och de som känner sig annorlunda av andra orsaker, kanske sexuell läggning eller etnicitet.

”Sporten var viktig för min identitet”

Niklas Busch Thor var den kristna pojken. Men han blev även grabben som var bra på fotboll, på hockey, på innebandy.

– Sporten var en viktig grej för min identitet, räddade mig från att bara vara den som kände sig annorlunda. Och som fick mig att börja umgås med de som inte var kristna också.

Niklas Busch Thor.
Niklas Busch Thore tacklar Djurgårdens Magnus Eriksson.

Varför återvänder ”NBT” nu till de leriga höstplanerna och de nervkrampande streckstridsmatcherna? På grund av kärleken till fotbollen.

Och varför känner han då den? För att han själv sett vad den kan bidra med, vad den gjort för både honom själv och för andra, för små städer och stora samhällen.

– Nu när jag blivit äldre är min känsla alltmer att jag vill ge tillbaka till fotbollen. Det kanske kan låta som en fånig grej för mig att säga, eftersom jag inte kommer från ”the hood” och hade suttit i finkan utan fotbollen. Nej, jag hade inte suttit i fängelse – jag hade väl varit färdig civilingenjör – men det hindrar inte att jag ser fotbollens större värde.

”Nu vill jag bidra lite mer”

Uppsala är sannerligen inte någon resurssvag stad utan alternativ och möjligheter, men på senare år har fotbollen fått en allt större plats i vardagen och folkmedvetandet även här.

Firar en seger med Sirius.

Niklas Busch Thor är den lokala spelaren som kan jämföra och relatera, som kan peka på skillnaden mellan en stad där fotbollen är likgiltig och en stad som sätter stolthet och värde i sin allsvenska status.

– Det är få förunnat att jobba med något som betyder något för så många andra människor, och det var en grej som någonstans fällde avgörandet för att komma tillbaka. Förut har jag inte tänkt på det på det sättet, men när jag tog ett steg tillbaka så märkte jag hur många som kommer fram och som bryr sig och som är engagerade. Nu vill jag gärna kunna bidra lite mer, göra fler saker, vara mer öppen för att inviga ett ålderdomshem eller åka ut i skolorna och prata med ungdomar.

Jag pratar ganska mycket med Ebba om det, om hur viktig idrotten är

När Niklas Busch Thor pratar om att inviga ålderdomshem är det inte halsbrytande svårt att dra parallellen mellan hans gärning och hans frus yrkesliv.

På sina egna sätt och med sina egna metoder vill båda bidra till ett samhällsbygge.

– Någonstans är det ju så. Hon kämpar på sitt håll för det hon tror på, brinner för att göra saker bättre. Och jag vet vad fotbollen gör, att jag också kan bidra fast på ett helt annat sätt. Jag pratar ganska mycket med Ebba om det, om hur viktig idrotten är. Jag har väldigt stor respekt för alla ideella krafter inom politiken – alla de som bara vill väl, men som får ta emot så mycket skit – men min känsla är att alla politiker kanske inte förstår idrottens betydelse.

Vi sätter oss i den lilla familjebilen och åker mot Studenternas IP. Att överhuvudtaget kunna ratta bilen är en lättnad för Niklas Busch Thor; efter att ha utvecklat epilepsi för tre år sedan fick han inte köra själv på 14 månader.

– Idag är jag mycket lugnare och mycket mer trygg i min medicinering, men det är en kronisk sjukdom som finns med mig hela tiden. Varje morgon badar jag i sjön där hemma, och i mer än ett år hade jag flytväst på mig när jag gjorde det. Sedan tog det väl ett år till innan Ebba slutade stå och titta på mig genom fönstret så att jag inte skulle dö.

”Stress, sömnbrist och alkohol är livsfarligt”

Vet man vad som utlöser epilepsi?

– Egentligen inte, men när du väl har någon form av epilepsi är det stress, sömnbrist och alkohol som framkallar anfall. De tre ihop är livsfarligt. Jag har aldrig varit någon stordrickare, men hela våren 2015 var det partiledarstrid. Och så fick vi barn. Jag skadade mig, fick hjärtflimmer och behövde operera mig... Det var allt – allt – så egentligen var det kanske inte så konstigt.

Den här gången har familjen kommit överens om att Niklas Busch Thor – för första gången i sitt liv – enbart ska satsa på fotboll. Inga studier vid sidan om, inget 50-procentsjobbande och inga företag som ska startas upp.

Kanske räcker det. ”NBT” själv tror i alla fall det.

– Det kommer fortsatt vara tajt och tufft och att få ihop våra scheman, det har inte försvunnit. Ebba har inga 40-timmarsveckor. Men i efterhand kan jag skämmas över hur mycket jag har gnällt genom åren. Jag har gnällt över att alltid låsas upp, att aldrig vara ledig – och jättemånga gånger har jag sagt: ”Tänk om jag bara kunde ta sex månader där jag inte gör någonting”. Så okej... Nu har jag fått den tiden, det brejket. Jag ser på det lite som att jag haft en korsbandsskada då jag fått vila mentalt och köra rehab – men att jag kommer tillbaka med ett helt knä.

”Mer nervös när Sirius spelar än när debatterar”

Nere vid Studenternas har byggarbetarna rest fundamenten till de nya läktarna. Den gamla lagkaptenen ser sig omkring och drömmer sig bort.

Trots att han följt Sirius slaviskt under säsongen har han inte varit här särskilt ofta. Dels har det varit vardagslogistiken, såklart, men dessutom har det varit en fråga om fokus.

De här matcherna är för viktiga för att behöva småprata med andra hela tiden, anspänningen är för stor för att tvingas vara trevlig.

– Jag är mer nervös när Sirius spelar än när Ebba debatterar. Speciellt i år har jag varit mycket tryggare med hennes prestationer, haha. Jag brukar alltid säga till henne: ”Det här är ditt element. Du vet att du är bäst här”. Hon är extremt bra när det gäller.

Ebba Busch Thor under TV4:s partiledardebatt.
Ebba Busch Thor på Kristdemokraternas valvaka.

Återigen hamnar vi i ett samtal om de gemensamma beröringspunkterna mellan elitfotbollsspelaren och yrkespolitikern, om hur de två rollerna berikar varandra.

Niklas Busch Thor berättar om hur hans fru lärt honom att enbart lyssna på de röster som faktiskt betyder något, och pratar om hur han i gengäld försökt överföra en sorts matchfokus till sin fru.

”Hon är väldigt, väldigt stark”

– Vi har pratat mycket om kontinuitet, om inställning, om att inte släppa målet med blicken utan att alltid vara redo. För KD har det ju varit blytunga år – tänk dig nedflyttningsstrid konstant i tre säsonger, att aldrig vinna på tre år. Under hela den här tiden har varje intervju börjat med: ”Det här går ju dåligt, ni har inte så bra siffror, hur ser du på att ni kanske åker ut?”. Hon har aldrig fått börja prata politik – det är som att börja varje match med 0–2, ifrågasatt både utåt och internt.

Tufft läge.

– Ja. Och hon är väldigt, väldigt stark – hon är ju det – men vad gäller valet har jag hela tiden påmint henne: ”Gör det ni ska göra, så kommer tillfällena att komma. Det är du ska vara klar, strunt i allt annat. Du behöver inte gå ner dig för att ni inte har peakat tidigare”. Det är som att stå vid sidan av och hoppas på att få spela... Om du inte är förberedd när tillfället ges är du körd. Antingen är du redo eller så är du inte det. Och vad hände? När chansen kom så högg hon ju. De tog det, de löste det.

Både du och jag värjer oss för de allra mest klyschiga kopplingarna mellan fotboll och politik. Ändå hamnar vi här hela tiden.

– Tittar du bara på rätt sätt är likheterna fler än du kanske tror, det är de. Det är ju av en anledning som både politikerna och näringslivstopparna alltid refererar till idrotten med sin retorik. Vad gäller att prestera, att jobba mot ett mål, att jobba som en grupp så kan nog i stort sett alla lära sig mycket av idrotten.

I regeringsbildningen nu – släpp ut en boll mellan dem så får vi se vilka som verkligen vill samarbeta på riktigt.

Än så länge vet inte ens Niklas Busch Thor själv om han kommer att återta sin position som lagkapten efter comebacken, men själva bindeln är ändå inte så viktig.

Det som betyder något är att återigen gå upp i ett sammanhang, att bidra till en grupp, att leda ett lag genom att alltid sträva efter att göra medspelarna bättre – att spela fotboll så som han tror att den ska spelas.

Niklas Busch Thor har saknat det.

– När man har sysslat med lagidrott i hela sitt liv så blir det en överraskning att komma ut och se att det inte är alla som kan jobba tillsammans med andra. De vet inte hur man gör. Men jag menar... Släpp ut en boll bara. Då lär du dig mycket om människor. I regeringsbildningen nu – släpp ut en boll mellan dem så får vi se vilka som verkligen vill samarbeta på riktigt. På fullaste allvar: Det hade varit intressant.

Publisert:

LÄS VIDARE

Niva möter Nikola Djurdjic inför derbyt: ”Ödmjuka spelare är inga vinnare”

ÄMNEN I ARTIKELN

Ebba Busch

Niklas Thor

Allsvenskan i fotboll

IK Sirius FK

Fotboll

AIK Fotboll