Mejla

Mats Wennerholm

Wennerholm: 18 år och ger mig Bubka-vibbar

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Bildbyrån

SPORTBLADET

PARIS. Inför galan i Paris sa Armand Duplantis att han ”inte är mannen att slå just nu”.

Men frågan är om han inte är det redan.

Efter att ha spöat franske världsstjärnan Renaud Lavillenie för tredje gången i rad och blivit tvåa i Paris Diamond League-vinsten är Mondo utan tvekan i världstoppen för att stanna.

Arton år gammal.

Jag får nästan kolla varje gång att åldern verkligen stämmer på denne extrema stavtalang.

Den största stavvärlden skådat.

Nu har han tagit klivet in i vuxenvärlden tidigare än någon före honom. Det var så sent som i fjol han började hoppa mot världens bästa seniorer, men var fortfarande en bit från toppen.

Nu är han redan en av de bästa.

Nu provade han till och med på drömgränsen 6.01 i ett sista försök att vinna tävlingen. Jag ska inte påstå att det var nära, men det är bara en tidsfråga innan han är där. Som allt som rör den här killen.

Tronskiftet avklarat

Mondo hade sex raka förluster mot Renaud Lavillenie, innan det vände mot den snart 32-årige franske världsrekordhållaren.

Nu har han vunnit tre raka och de två senaste på fransmannens egen hemmaplan.

Det känns som det tronskiftet redan är avklarat.

Nu finns det andra som han får sikta in sig på, som amerikanen Sam Kendricks, världsmästare i London i fjol, som var den enda som slog honom den här kvällen.

Duplantis kan bli större än någon varit före honom om utvecklingen fortsätter och han håller sig frisk.

Då syftar jag till och med på en stavlegend som Sergej Bubka.

Vi får se, men jag fick lite Bubka-vibbar när jag såg Duplantis hoppa den här kvällen. Bubka slösade inte med hoppen, utan gick in högt och brukade sedan stå över på vägen upp till alla de världsrekord han satte.

Nu var Mondo den enda som stod över ingångshöjden 5,45 och efter att ha klarat 5.60 lätt i första, valde han att stå över på 5,70 och få direkt på 5,77.

Det kunde ha kostat mer än det gjorde, men nu slutade det ändå lyckligt då han tog 5.90 i tredje och sista försöket.

Vi får se var Mondo landar i framtiden.

Men talangen finns där, möjligheterna är obegränsade.

Kan bli störst i Sverige

Mondo kan dominera herrarnas stavhopp ett och ett halvt decennium framåt.

När det är OS 2032 – gud vet var – kommer han att vara 32.

I så fall hans fjärde OS om han kan vara med 2020, 2024 och 2028.

Och då har han inte ens hunnit bli äldre än vad Renaud Lavillenie är i dag.

Han kan bli den störste svensk friidrott haft och då talar vi ändå stenhård konkurrens från några av de största historiskt sätt.

Christian Olsson var obesegrad hela utomhussäsongen 2003, då han tog VM-guld både inne och ute, och förlorade bara en enda tävling 2004, då han också tog OS-guldet i Aten.

Hade han inte blivit skadad hade han säkert dominerat flera år till.

Carolina Klüft var ännu överlägsnare i mångkamp, där hon inte förlorade en enda gång åren 2003–2007.

Varken inomhus eller ute.

Och vem vet hur länge hon dominerat om hon inte lika plötsligt som överraskande bestämt sig för att sluta med mångkampen efter VM-guldet och europarekordet i japanska Osaka 2007.

Då var hon bara 24.

▪▪▪

För de övriga svenskarna blev det en nattsvart kväll.

Erika Kinsey rev ut sig på 1,94 i höjd och stannade på 1,90.

Och Daniel Ståhl fick inte ens kasta vidare efter tre omgångar, då han inte ens var bland de åtta bästa.

Han slutade sist och på en tolfteplats och det enda godkända kastet landade på 60,46. Hans sämsta Diamond League-tävling sedan han nollade i dåvarande DN-galan 2013.

o o o

En underbart varm dag i ett jublande Paris är över.

Jag har nog aldrig sett så få bilar på gatorna i den här stan som när Frankrike spöade Argentina i fotbolls-VM:s åttondelsfinal.

En mycket märklig känsla, som bröts så fort slutsignalen gick.

Då blev stan sitt vanliga tutande helvete igen.

Av: Mats Wennerholm

Publicerad:

LÄS VIDARE