Supertalang ska utvisas från Sverige

Av: Kristoffer Bergström

Publicerad:

Laziz Sharifov, 18: ”Här vågar jag gå ut – utan att vara rädd”

Som 17-åring tog Laziz Sharifov hem en silvermedalj på boxnings-SM – för seniorer.
Som 17-åring tog Laziz Sharifov hem en silvermedalj på boxnings-SM – för seniorer.

Laziz är 18 år och sitter i ett rum i Flen och väntar.

Han har under sina fem år i Sverige blivit en av landets största boxningstalanger.

Men om två veckor utvisas han ur landet och kan behöva sluta idrotta.

Laziz Sharifov.

2008 flydde Laziz Sharifov med sin familj från Kazakstan till Sverige. Han var 13 år och tillhör folkgruppen uzbeker, som är en minoritet i landet. Hans mamma och pappa sa sig flera gånger ha blivit misshandlade av polisen på grund av sin etnicitet.

Familjen sökte asyl i januari 2009 men fick avslag hos Migrationsverket. Uzbeker i Kazakstan ansågs generellt inte ha skyddsbehov. De överklagade i oktober och föräldrarna visade läkarintyg på depression och ångest, samt röntgenplåtar på skadorna som de sa att polisen hade åsamkat dem. Hoppet stod till en paragraf i utlänningslagen (5 kap. 6 §) om ”synnerligen ömmande omständigheter”, som berör om den som söker uppehållstillstånd är livshotande sjuk.

Det bedömdes ingen av Laziz föräldrar vara, därmed säger lagen att familjen inte får stanna. Migrationsdomstolen skrev också att ”barnens psykiska hälsotillstånd inte är helt tillfredsställande” men att utvisning inte medför ”en allvarlig risk för deras liv eller hälsa”.

Fann sporten i Sverige

10 februari 2010 beslutades att uzbekerna skulle utvisas, men tidpunkten sköts på framtiden.

Laziz hade då fyllt 14 år. Han förstod inte alla turer, men trivdes i Sverige och hade lärt sig språket.

Han följde en dag med en kompis på boxningsträning i Haninge BK och visade sig ha fallenhet för sporten. Rörelsemönstret var avigt, kroppen gänglig, höger- jabben lång. Efter en månad gick han sin första match, ett år senare vann han diplom-SM.

Med disciplin och iver blev Laziz Sharifov allt bättre. Han började gymnasiet och hjälpte yngre boxare att träna. 2012 besegrade han Sverigeeliten i sin årsklass, 2013 förlorade han SM-finalen för seniorer i 64-kilosklassen.

Nej på överklagan

Tre månader senare, i september, fick familjen slutgiltigt nej på sin sista överklagan. Förra tisdagen fördes Laziz Sharifov till förvaringen i Flen i väntan på att skickas iväg om två veckor. Familjen är inte med honom där, men ska också flygas till Kazakstan.

För att få stanna krävs sannolikt nya bevis på att Kazakstan är farligt för dem, alternativt att de är så sjuka att själva resan ner är riskabel. I teorin kan Laziz återvända i framtiden om han får arbetstillstånd i Sverige, men om eller när det kan ske går inte att förutse.

”Hade stort hopp”

Jag ringer honom. Han beskriver rummet där han sitter och väntar på flyget. Där finns två sängar och en vagn han hänger kläderna på, men ingen tv.

– Min lärare och en klasskamrat var just här. Jag blev glad när de kom men är lite ledsen nu, säger han.

Hur känns det att behöva lämna Sverige?

– Jag har bott här i mer än fem år med stort hopp om att få stanna. Nu känns det jättejobbigt. Här vågar jag gå ut utan att vara rädd. Här tjafsar inte folk och ropar ”uzbek” efter dig.

Är du rädd för vad som väntar dig i Kazakstan?

– Jag är mest rädd för min familjs skull. Min lillebror är så liten och mamma är svag.

Vad minns du från dina 13 år där?

– Kazakerna kallade mig ”uzbek, uzbek”, ingen sa mitt namn. Det var mycket bråk. De äldre mobbade oss.

Tänker du boxas vidare därnere?

– Nej, jag har inte möjlighet att träna där. Det går inte på samma sätt. Jag vet inte ens var vi ska kunna bo.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN